Bro till Sverige splittrar Finlands regering

Finlands regering säger nej till Kvarkenbron på grund av ekonomiska och säkerhetspolitiska skäl

Finlands kommunikationsminister Lulu Ranne avfärdar nu planerna på en fast förbindelse över Kvarken mellan Umeå och Vasa. Ministern hänvisar till både det ansträngda ekonomiska läget och den allvarliga geopolitiska situationen.

”Den geopolitiska situationen är allvarlig och Finlands ekonomi är inte i ett bra skick, därför måste vi prioritera det allra viktigaste, den kritiska infrastrukturen,” säger Ranne, som ansvarar för transport, kommunikation och nätverk i den finska regeringen.

Kostnaden för projektet bedöms bli extremt hög. Enligt Ranne skulle det billigaste alternativet, en vägbank med landsväg över Kvarken, kosta mellan 50 och 85 miljarder kronor. Det dyraste alternativet, en bro eller tunnel, beräknas landa på mellan 200 och 300 miljarder kronor.

”Det handlar alltså om ett projekt som är runt en fjärdedel eller till och med en tredjedel av Finlands årliga statsbudget. Vi har absolut inte råd med det,” förklarar kommunikationsministern.

Beskedet kommer efter att Finlands regering sommaren 2023 beslutade att utreda en fast förbindelse över Kvarken. I juni förra året presenterades rapporten som visade att det var fullt möjligt att bygga en sådan förbindelse.

Istället för en bro över Kvarken menar Ranne att Finland behöver prioritera utbyggnad av vägar och järnvägar för att stärka försvaret, med särskilt fokus på att öka den militära rörligheten norrut. Det innefattar gränsöverskridande projekt mellan Sverige, Norge och Finland.

”Det är små broar och vägar över gränserna, men vi har även planer på att bygga den europeiska spårbredden bredvid den nuvarande järnvägen från Rovaniemi ner till Uleåborg,” säger hon.

En utmaning för Finland är att landet har samma spårbredd som Ryssland och andra östeuropeiska länder, vilket skapar problem vid behov av gränsöverskridande transporter till Sverige som har europeisk spårbredd. Detta kräver omlastningsstationer vid gränsen mellan länderna.

”Järnvägen har bidragit till en stor del av ekonomin i både Sverige och Finland, därför är det viktigaste just nu att vi förstärker den redan befintliga infrastrukturen,” framhåller Ranne.

Trots kommunikationsministerns tydliga ställningstagande finns det andra röster inom den finska regeringen som har en annan uppfattning. Joakim Strand, europa- och ägarstyrningsminister från Svenska folkpartiet, som länge varit drivande i frågan om Kvarkenbron, menar att diskussionen om en fast förbindelse tvärtom just har börjat komma igång på allvar.

”Jag blir ofta kontaktad av olika intressenter, även potentiella finansiärer som ser enorm potential i en ny fast förbindelse som binder samman Norden,” säger Strand.

På frågan om hur förankrad frågan är inom regeringen, med tanke på Rannes motsatta uppfattning, svarar Strand: ”Om och när vi en dag får ihop en bra finansieringslösning, gärna med stor andel privat kapital, så är jag övertygad om att de allra flesta vill binda samman Norden ytterligare.”

Strand menar också att projektet sannolikt ligger några år framåt i tiden och att ”graden av entusiasm hos enskilda ministrar i en regering som endast har drygt ett år kvar till valet, är på intet sätt avgörande.”

Lulu Ranne är dock skeptisk till tanken om att privat finansiering skulle lösa problemet. ”Om den privata sektorn ensam skulle vilja finansiera en fast förbindelse, okej, det går väl. Men det är orealistiskt att den privata sektorn skulle göra det. Den borde i stället satsa på järnvägsspår i norr som gynnar gruvor, energi och turism.”

Även i Sverige verkar stödet för en bro vara svagt. Sveriges transport- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) delar Rannes uppfattning att det inte är aktuellt att bygga en bro mellan länderna.

Utredningen av Kvarkenbron har genomförts av myndigheter i både Sverige och Finland, med representanter från finländska Trafikledsverket, Miljöministeriet, Traficom och svenska Trafikverket. Även regionala aktörer som Kvarkenrådet, Österbottens förbund och region Västerbotten har deltagit i arbetet.