Europas växande skuldberg: EU-kommissionens lånekostnader fördubblas
I takt med att räntorna skjutit i höjden efter flera år av inflation står EU inför ekonomiska utmaningar av historiska mått. Kostnaderna för de mångmiljardlån som togs under coronapandemin väntas nu bli dubbelt så höga som EU-kommissionen ursprungligen kalkylerat med.
När EU-kommissionen under pandemin lånade enorma summor för att få medlemsländernas ekonomier på fötter igen, var räntorna fortfarande låga och pengar billiga att låna. Men i kölvattnet av energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina och flera år av stigande inflation har räntorna stigit kraftigt.
Kostnaderna för lånen uppskattas nu till 30 miljarder euro under innevarande budgetperiod, jämfört med de 15 miljarder euro som tidigare beräknats. Detta framgår av EU:s oberoende revisorers årsrapport som presenterades i Luxemburg på onsdagen.
”Den växande skulden riskerar att begränsa EU:s finansiella kapacitet i framtiden och utgör en risk ur flera perspektiv,” säger Hans Lindblad, Sveriges ledamot i Europeiska revisionsrätten, som har till uppgift att granska unionens finanser.
EU:s skuldberg har vuxit alarmerande snabbt och mer än fördubblats på bara tre år, något som revisorerna ser med stor oro på. Särskilt problematiskt är avsaknaden av en konkret återbetalningsplan.
”Det är bekymmersamt. Dels för att man inte har någon plan för att betala tillbaka pengarna, dels för att det senare riskerar att tränga ut andra satsningar,” förklarar Lindblad.
Utöver skuldproblematiken har revisorerna även granskat hur EU:s omfattande stödpaket använts i medlemsländerna. Det handlar om finansiering till jordbrukssektorn, miljö- och klimatinsatser samt regionala utvecklingsprojekt.
Granskningen visar att andelen felaktiga utbetalningar uppgår till 3,6 procent av de totala utbetalningarna. Även om detta är en förbättring jämfört med föregående år, betraktar revisionsrätten nivån som problematisk.
”Det handlar exempelvis om att man inte har följt regler för offentlig upphandling eller att det har betalats ut pengar till projekt som inte har varit stödberättigade. Det kan också vara att man brutit mot statsstödsreglerna,” förklarar Lindblad.
Mer allvarligt än administrativa felaktigheter är medvetet fusk. Under förra året rapporterade revisorerna 19 fall av misstänkta bedrägerier till EU:s byrå för bedrägeribekämpning, Olaf, för vidare utredning.
EU:s totala utbetalningar uppgick under fjolåret till 247 miljarder euro, vilket motsvarar nästan dubbelt så mycket som hela Sveriges statsbudget. Huvuddelen av dessa medel kommer från medlemsländernas avgifter, vilket ytterst betyder att de finansieras av europeiska skattebetalare.
På frågan om hur Sverige står sig i granskningen svarar Lindblad att landet överlag klarar sig bra, men att inte heller Sverige är helt fläckfritt när det kommer till hanteringen av EU-medel. Han påpekar dock att revisorernas huvuduppdrag är att granska EU-kommissionen och inte enskilda medlemsländer.
Europeiska revisionsrätten, med säte i Luxemburg, fungerar som en väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Omkring 900 medarbetare från unionens alla medlemsländer arbetar där med målet att förbättra EU:s ekonomiska administration och säkerställa att skattemedlen används korrekt.
Årsrapporten som nu presenterats utgör en viktig del i det demokratiska kontrollsystemet inom EU och ger både beslutsfattare och medborgare insyn i hur gemensamma resurser förvaltas i en tid av växande ekonomiska utmaningar.