Chatta med DN:s reportrar om krisen och Trumps tal i Davos

I dag fortsatte Donald Trump sin offensiv mot Europa under sitt tal vid World Economic Forum i Davos. Den amerikanske presidenten riktade nya skarpa uttalanden mot europeiska länder och upprepade sitt kontroversiella krav på att Grönland bör tillhöra USA.

Trumps utspel om Grönland är inte nytt. Redan 2019 uttryckte han intresse för att ”köpa” den arktiska ön från Danmark, vilket då ledde till diplomatiska spänningar. Den danska statsministern Mette Frederiksen avfärdade då idén som ”absurd”. Trots detta tycks presidenten inte ha övergett tanken.

Grönland har under senare år blivit allt mer geopolitiskt intressant. Med sin strategiska position i Arktis och betydande naturresurser, inklusive sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern teknologi, har ön hamnat i fokus för stormaktspolitiken. Klimatförändringarna har också gjort tidigare otillgängliga områden mer åtkomliga för prospektering.

Utspelet kommer i en tid då de transatlantiska relationerna redan är ansträngda. Europa har under Trumps presidentskap upplevt ett skifte i den amerikanska utrikespolitiken, där traditionella allianser ifrågasätts och Amerika-först-principen dominerar. Särskilt NATO-samarbetet har varit under press, med Trumps återkommande kritik mot europeiska medlemsländers försvarsutgifter.

För de nordiska länderna innebär den amerikanska hållningen särskilda utmaningar. Regionen har historiskt haft ett nära samarbete med USA i säkerhetsfrågor, men Trumps oförutsägbara utrikespolitik skapar osäkerhet. Danmark, som har ett särskilt ansvar för Grönland genom rigsfællesskabet (riksgemenskapen), befinner sig i en särskilt känslig position.

Grönland har sedan 2009 haft utökad självstyre, men utrikes- och säkerhetspolitik hanteras fortfarande av Danmark. De cirka 56 000 invånarna på Grönland har en komplex relation till Danmark, präglad av kolonial historia och gradvis ökande självbestämmande. Flera partier på Grönland arbetar för full självständighet på lång sikt.

Utrikespolitiska experter pekar på att Trumps uttalanden måste ses i ett bredare geopolitiskt sammanhang där USA, Kina och Ryssland konkurrerar om inflytande i den arktiska regionen. Kina har under senare år ökat sina investeringar på Grönland och beskriver sig som en ”nära-arktisk stat” – något som väckt oro i Washington.

Reaktionerna på Trumps senaste utspel har inte låtit vänta på sig. Från europeiskt håll ses uttalandena som ytterligare ett exempel på den amerikanska administrationens bristande respekt för internationella normer och relationer. Flera europeiska ledare har betonat vikten av multilateralt samarbete och respekt för nationell suveränitet.

För Sverige och övriga nordiska länder innebär situationen en balansgång. Regionens säkerhetspolitik är tätt sammankopplad med transatlantiska relationer, samtidigt som nordisk solidaritet och europeiskt samarbete blir allt viktigare i en turbulent omvärld.

Dagens kommentarer från Trump kommer inför ett valår i USA, vilket gör det svårt att avgöra huruvida utspelen är del av en genomtänkt strategi eller snarare ett sätt att tilltala den inhemska publiken. Oavsett vilket står det klart att de geopolitiska spänningarna kring Arktis sannolikt kommer att fortsätta öka under de kommande åren.

För att diskutera konsekvenserna av USA:s politik för världen och Norden arrangerar Dagens Nyheter en chatt i kväll klockan 20 med DN:s Nordenreporter Karin Eriksson och utrikeskommentator Michael Winiarski. Läsare är välkomna att redan nu börja ställa sina frågor om den komplexa situationen.

Experter menar att oavsett utgången i det amerikanska presidentvalet senare i år, har de senaste årens utveckling visat på behovet av en mer självständig europeisk hållning i säkerhetspolitiska och ekonomiska frågor – en utveckling som kan få stora konsekvenser för den nordiska regionen.