Under måndagen kom beskedet att Colombias president Gustavo Petro har fått sitt amerikanska visum indraget efter hans kontroversiella uttalanden om konflikten i Mellanöstern. Petro, som tillträdde som Colombias första vänsterpresident 2022, har de senaste månaderna intensifierat sin kritik mot Israels agerande i Gaza.
President Petro, som på 1980-talet var medlem i den colombianska gerillarörelsen M-19, orsakade diplomatisk uppståndelse när han nyligen föreslog att en internationell militärstyrka borde skickas till Gaza för att ”befria palestinierna”. Hans uttalande har setts som ett direkt ställningstagande mot Israel i den pågående konflikten och har väckt starka reaktioner från flera håll.
USA:s beslut att dra in Petros visum tolkas av politiska analytiker som en tydlig markering mot den colombianska presidentens retorik. Colombia har traditionellt haft starka band till USA och mottagit miljardbelopp i bistånd, främst för narkotikabekämpning och säkerhetsrelaterade insatser.
”Detta är ett ovanligt steg mot en sittande latinamerikansk president, vilket understryker allvaret i situationen”, säger Sandra Borda, professor i internationella relationer vid Universidad de Los Andes i Bogotá, till lokala medier.
På hemmaplan har Petros Israelkritik mötts av blandade reaktioner. Oppositionen anklagar presidenten för att använda utrikespolitiska frågor för att avleda uppmärksamheten från inrikespolitiska problem och stärka sin position inför presidentvalet 2026, där han kan komma att söka omval.
”President Petro försöker positionera sig som en ledande röst för den globala södern genom att ta starka ställningstaganden i internationella konflikter. Men kritiker menar att detta sker på bekostnad av mer akuta nationella angelägenheter”, förklarar Carlos Martínez, politisk kommentator vid tidningen El Tiempo.
Colombias förhållande till Israel har försämrats markant sedan konflikten i Gaza eskalerade i oktober förra året. I november kallade Petro hem Colombias ambassadör från Israel i protest mot landets militära insatser i Gaza. Han har även vid upprepade tillfällen jämfört Israels agerande med nazisternas under andra världskriget, uttalanden som fått skarp kritik från israeliska myndigheter och judiska organisationer världen över.
Den diplomatiska spänningen har även fått ekonomiska konsekvenser. Flera planerade handelsavtal mellan Colombia och Israel har satts på paus, och israeliska investeringar i colombianska teknik- och jordbruksprojekt har minskat under det senaste året.
Internationella observatörer påpekar att Petros ställningstagande är en del av en bredare trend där latinamerikanska vänsterregeringar tar allt tydligare position för palestinierna i konflikten. Länder som Bolivia, Chile och Honduras har alla vidtagit diplomatiska åtgärder mot Israel sedan konflikten intensifierades.
”Det finns en lång tradition av solidaritet med Palestina i Latinamerika, särskilt bland vänsterorienterade regeringar. Men Petros retorik har varit ovanligt hård och direkt”, konstaterar Mauricio Jaramillo Jassir, professor i internationella relationer vid Universidad del Rosario.
För Petro, vars popularitetssiffror har sjunkit under de senaste månaderna på grund av uteblivna ekonomiska reformer och stigande brottslighet, kan den internationella uppmärksamheten kring hans Gazauttalanden vara ett sätt att återta politiskt momentum.
Regeringskällor hävdar dock att presidentens ställningstagande är principiellt och grundat i hans övertygelse om mänskliga rättigheter, snarare än politisk opportunism.
”President Petro har alltid varit konsekvent i sitt försvar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, oavsett politiska konsekvenser”, säger Laura Sarabia, presidentens stabschef, i ett uttalande.
Medan den diplomatiska krisen utvecklas fortsätter debatten i Colombia om landets utrikespolitiska prioriteringar och hur detta påverkar relationen med strategiska partners som USA och Israel.
