USA:s demokrati tillbaka på 1965 års nivå under Trumps andra mandatperiod

USA:s demokratiska institutioner har under president Donald Trumps andra mandatperiod genomgått en dramatisk tillbakagång. Enligt nya data från det internationella demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har landets demokratinivå sjunkit till samma nivåer som rådde 1965.

– Det är enligt vår data den största tillbakagången för demokratin i USA:s historia, säger Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Dem.

I institutets senaste rapport, som avser 2025, har USA fallit från plats 24 till plats 51 bland de 179 länder som ingår i mätningen. Förändringen har skett med anmärkningsvärd hastighet. Enligt rapportens mätmetod, det så kallade LDI (liberal democracy index), har USA nu 0,57 poäng jämfört med 0,75 poäng året innan.

– Det är en enormt dramatisk förändring till det sämre, konstaterar Staffan Lindberg.

För att sätta förändringen i perspektiv framhåller rapporten att motsvarande demokratiska nedgång tog fyra år att genomföra under Viktor Orbáns styre i Ungern och hela tio år i både Recep Tayyip Erdoğans Turkiet och Narendra Modis Indien.

Forskningsrapporten dokumenterar en lång rad exempel på hur demokratin försvagats i USA under 2025. Rättssäkerheten har undergrävts, skyddet för mänskliga rättigheter har monterats ned och religionsfriheten har begränsats. Särskilt oroande är att yttrandefriheten enligt mätningarna har sjunkit till sin lägsta nivå sedan andra världskriget.

– Det mest alarmerande är överflyttningen och koncentrationen av makt till presidenten från kongressen – men även från oberoende myndigheter, förklarar Lindberg.

Han lyfter fram det amerikanska justitiedepartementet som ett talande exempel på denna maktförskjutning.

– Det har en lång tradition av att vara oberoende av presidenten och ska se till att lagen efterlevs. Nu är det bara en förlängning av Trumps arm och vilja, inklusive att försöka gå efter politiska motståndare.

För första gången på 50 år klassificeras USA inte längre som en liberal demokrati utan som en valdemokrati. Denna klassificering innebär att landet visserligen fortfarande genomför fria val, men att viktiga demokratiska grundpelare som en fungerande rättsstat och respekt för grundläggande mänskliga rättigheter har försvagats avsevärt.

De kommande mellanårsvalen i USA kommer att spela en avgörande roll för landets demokratiska framtid, men enligt Lindberg finns det oroväckande tecken redan nu.

– Inte bara Trump utan flera i administrationen har sagt att ”om vi förlorar så måste det vara fusk”. Då respekterar man ju inte ett val, säger Lindberg.

Denna utveckling sker i en tid då demokratin globalt sett befinner sig under press. Flera tidigare stabila demokratier har uppvisat tecken på försvagning, men den hastighet med vilken USA:s demokratiska institutioner har försvagats är exceptionell även i detta sammanhang.

Experter på demokratifrågor pekar på att när ett land med USA:s globala inflytande och historiska demokratiska tradition uppvisar sådana tendenser, får det återverkningar även för demokratirörelser och demokratiska strävanden i andra delar av världen.

Rapporten från V-Dem institutet bygger på omfattande datainsamling och expertbedömningar och betraktas som en av de mest auktoritativa globala mätningarna av demokratins tillstånd. Institutets regelbundna uppföljningar av demokratins utveckling globalt har blivit ett viktigt verktyg för att förstå trender i hur styrelseskick förändras över tid.