Den rökande dansken kan avgöra vem som styr

I solens glimmer står en av Nordens mest framstående mittenpolitiker. Den tidigare danska statsministern Lars Løkke Rasmussen lämnade partiet Venstre för fem år sedan och grundade Moderaterne med ett tydligt syfte – att överbrygga blockpolitikens djupa klyftor i dansk politik.

Hans vision blev verklighet efter Folketingsvalet hösten 2022. Socialdemokraten Mette Frederiksen bildade en koalitionsregering med statsråd från både Venstre och Moderaterne. Lars Løkke Rasmussen, mannen som byggt en politisk karriär på pragmatism, utsågs till utrikesminister.

”Samlar – när andra splittrar” är partiets slogan inför det stundande valet till Folketinget. I vårvärmen utanför matmarknaden Storms Pakhus i Odense delar Løkke med sig av sina tankar kring den unika regeringskonstellationen.

”Vi går till val på att få ett mandat för att fortsätta bygga broar,” förklarar han efter att just ha deltagit i en utfrågning under TV2:s stora valmöte.

Under en välbehövlig rökpaus reflekterar han över sin roll som brobyggare – en roll han har axlat även i internationella sammanhang. I januari besökte Løkke Washington tillsammans med sin grönländska ministerkollega Vivian Motzfeldt. Efter ett intensivt möte med USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio skyndade sig delegationen ut för att lugna nerverna med nikotin, en scen som fångades på direktsändning.

Viktigare än bilderna var dock resultatet – några dagar efter mötet drog USA:s president Donald Trump tillbaka sitt hot om att erövra Grönland med våld.

På frågan om världen har anledning att oroa sig över det danska valet, blir Løkke allvarlig. Han menar att allt beror på valutgången och efterföljande förhandlingar:

”Jag är orolig för det där svartblå som definieras som negativt mot något som är rött, men också innehåller partier som är ultimativa, som inte tycker att vi ska vara med i EU och som vill spara kraftigt på biståndet. Jag tror att det blir ett Danmark som är svårt att känna igen för våra nordiska och europeiska samarbetspartners.”

Samtidigt uttrycker han oro för en eventuell regering vars ekonomiska politik inte genererar den tillväxt Danmark behöver.

Løkke lyfter fram regeringens prestationer under sin tid vid makten. Han hänvisar till viktiga reformer, från lättnader för familjeföretag till höjda löner för sjuksköterskor. Särskilt stolt är han över den så kallade ”Gröna treparten”, en överenskommelse om klimatomställning av det danska jordbruket.

”I stället för att hoppa från dag till dag mellan att vara jordbruksvänlig och att vara miljöinriktad har vi nu gjort en visionär plan,” förklarar han.

Han är också övertygad om att regeringssamarbetet spelade en avgörande roll under Grönlandskrisen i januari. Stabilitet och kompetens har varit regeringens styrka, menar han, och berättar att många danskar uttryckt uppskattning över hans och Mette Frederiksens samarbete trots sina olika partitillhörigheter.

Men opinionsmätningarna visar en annan bild. Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne ser ut att förlora åtskilliga mandat i det kommande valet. Mycket tyder på att den nuvarande regeringskonstellationen har nått vägs ände.

Under TV2:s valmöte i Odense utspelar sig en märklig duell. Statsminister Mette Frederiksen utmanas av sin egen vice statsminister och försvarsminister, Venstres partiledare Troels Lund Poulsen. Han försöker positionera sig som borgerlig statsministerkandidat medan hon öppnar för samarbete med både mitten och vänstern.

”Jag är inte så säker på att vi borde skiljas,” säger Frederiksen under debatten.

Oppositionen på både höger- och vänsterkanten växer i mätningarna, och de vill återgå till traditionell blockpolitik. Socialistisk Folkeparti kräver att Mette Frederiksen byter samarbetspartners.

”Det har varit en märklig regering som har skapat massiva skattelättnader som vi hade kunnat lägga på vårt välfärdssamhälle,” säger partiledaren Pia Olsen Dyhr.

Rödgröna Enhedslistens ledare Pelle Dragsted kritiserar också regeringen för att ha höjt pensionsåldern och gynnat de rika.

”För den genomsnittlige dansken, för löntagaren, för pensionären, för studenten har det inte varit en bra regering. För klimatet och naturen har det inte varit bra. Det är också därför det är en av de mest impopulära regeringarna i dansk historia,” menar han.

En av regeringens mest kritiserade beslut har varit avskaffandet av helgdagen Store Bededag för att finansiera försvarssatsningar. Flera partier, däribland Konservative Folkeparti, lovar att återinföra ledigheten.

Precis som i svensk politik har regeringsfrågan splittrat borgerligheten. Inger Støjberg, tidigare toppolitiker i Venstre och minister i Lars Løkkes regeringar, leder nu Danmarksdemokraterne med fokus på landsbygdsfrågor och en restriktiv invandringspolitik.

Hon har ingen uppskattning för sin tidigare partikamrat: ”Lars Løkke Rasmussens politik rör sig snabbt bort från den blå familjen och in i det röda blocket. Jag tycker att SVM-regeringen har varit katastrofal.”

Mycket tyder på att Moderaterne blir ett av Folketingets minsta partier efter valet. Men dansk politik är splittrad, och det är den som kan räkna till 90 mandat – majoriteten i Folketinget – som avgör hur landet ska styras.

Möjligen blir Lars Løkke Rasmussens parti återigen tungan på vågen mellan blocken, vilket skulle cementera hans position som kungamakare i dansk politik. Men själv avfärdar han sådana spekulationer:

”Vi har parlamentarism i Danmark, vi har inga presidentval. Så här och nu kämpar vi bara för att Moderaterne ska få så många platser som möjligt.”