Politiskt dödläge i USA leder till omfattande nedstängning av statsapparaten

Amerikanska statsapparaten stängdes ned på onsdagsmorgonen svensk tid efter att Republikanerna och Demokraterna i kongressen misslyckats med att nå en överenskommelse om finansieringen av federala myndigheter. Nedstängningen, som officiellt trädde i kraft klockan 06:00 svensk tid, är resultatet av ett djupt politiskt dödläge där sjukvårdsfinansiering utgör en av de centrala tvisterna.

Detta fenomen, känt som ”government shutdown” i USA, saknar direkt motsvarighet i det svenska politiska systemet men har inträffat drygt ett dussintal gånger i amerikansk politik under de senaste femtio åren. Den nuvarande situationen är särskilt anmärkningsvärd eftersom den sker i ett klimat av extrem politisk polarisering.

Konsekvenserna blir omedelbara för närmare 750 000 federalt anställda amerikaner – cirka 40 procent av alla statsanställda – som tvingas till ofrivillig permittering utan lön. Siffran kommer från Kongressens oberoende budgetmyndighet (CBO) men kan variera beroende på nedstängningens längd. Endast tjänster som klassificeras som ”väsentliga” för nationens säkerhet och grundläggande funktioner fortsätter att operera som vanligt, däribland gränsbevakning, akutvård, polis och flygtrafikledning.

Den ekonomiska påverkan är betydande. CBO uppskattar att nedstängningen kostar det amerikanska samhället omkring 400 miljoner dollar per dag, motsvarande 3,75 miljarder svenska kronor. Denna finansiella börda förväntas också hämma den ekonomiska tillväxten med uppskattningsvis 0,1 procentenheter för varje vecka nedstängningen fortsätter.

Den politiska låsningen mellan partierna har flera dimensioner. Republikanerna anklagar Demokraterna för att vilja använda skattemedel till stöd för papperslösa invandrare, medan Demokraterna hävdar att deras motståndare systematiskt försöker montera ned landets sjukvårdssystem. Denna djupa klyfta i synen på grundläggande samhällsfunktioner gör kompromisser särskilt svåra att uppnå.

Historiskt sett har de flesta ”government shutdowns” varit relativt kortvariga, från några timmar till ett par dagar. Men det finns anmärkningsvärda undantag: under president Bill Clintons administration på 1990-talet varade en nedstängning i tre veckor, under Barack Obamas presidentskap 2013 var statsapparaten stängd i drygt två veckor, och under Donald Trumps tid i Vita huset 2018-2019 inträffade den hittills längsta nedstängningen på 35 dagar.

För att avsluta den nuvarande nedstängningen måste kongressens båda kammare antingen enas om en förlängning av den nuvarande budgeten eller godkänna en helt ny finansieringsplan. Vita huset har redan signalerat att man förbereder sig för ett längre scenario, vilket tyder på att en snabb lösning inte förväntas.

Nedstängningen kommer vid en tidpunkt då USA redan står inför flera andra utmaningar, inklusive inflation och internationella spänningar. Den inträffar också endast drygt en månad före det amerikanska presidentvalet, vilket ytterligare komplicerar situationen då båda partier försöker positionera sig inför väljarna.

För de hundratusentals federalt anställda som nu står utan lön är situationen särskilt prekär. Även om de historiskt sett har fått retroaktiv lön när nedstängningar avslutats, orsakar osäkerheten betydande ekonomisk och psykologisk stress för många amerikanska familjer.

Experter varnar för att ju längre nedstängningen fortsätter, desto större blir de ekonomiska och sociala konsekvenserna för det amerikanska samhället i stort, med potentiella spridningseffekter till den globala ekonomin om situationen drar ut på tiden.