Det hindrar Trump från att föra bort Kim Jong-Un

Sydkoreanska politiker drar paralleller mellan Maduro och Kim Jong-Un efter USA:s aktioner

Vissa sydkoreanska politiker har börjat dra paralleller mellan USA:s behandling av Venezuelas president Nicolás Maduro och möjligheten att tillämpa samma logik på Nordkoreas ledare Kim Jong-Un. Detta efter att Vita huset beskrivit Maduro, inte som en statschef, utan som ”ledaren av ett internationellt kriminellt nätverk”.

Lee Jun-Seok, ledaren för det mindre oppositionspartiet Reformpartiet i Sydkorea, skrev nyligen på Facebook att samma resonemang skulle kunna appliceras på den nordkoreanska ledaren. Lee påpekade att USA:s justitiedepartement tidigare har identifierat nordkoreanska hackare som världens främsta bankrånare.

Sydkoreanska säkerhetsexperter avfärdar dock tanken som orealistisk. Cheong Seong-Chang vid tankesmedjan Sejong Institute förklarade för tidningen Korea Times att även om den amerikanska regeringen skulle ha en plan för att gripa eller eliminera Kim, skulle det vara närmast omöjligt att genomföra i praktiken.

Den främsta anledningen till detta är Nordkoreas växande kärnvapenarsenal. Experter varnar för att ett eventuellt gripande av Kim Jong-Un skulle kunna utlösa en farlig kedjereaktion. Om amerikanska specialstyrkor skulle lyckas gripa Kim, antas Pak Jong-Chon, vice ordförande i det styrande Arbetarpartiets centrala militärkommission, ta kontroll över landets kärnvapenarsenal. Enligt Cheong skulle Pak då sannolikt hota både USA och Sydkorea med kärnvapen.

En annan avgörande utmaning för USA vore att samla nödvändiga underrättelser innan en sådan operation. I fallet med Maduro har det framkommit att USA övervakade den venezuelanska presidenten under flera månader före gripandet. Personer med ingående kännedom om hans dagliga rutiner och en flotta av drönare användes för att följa hans rörelser. Att genomföra liknande övervakning i det extremt slutna Nordkorea bedöms som praktiskt taget omöjligt av säkerhetsexperter.

Ytterligare en komplikation är Nordkoreas nära band till både Kina och Ryssland. Dessa allianser skulle göra ett amerikanskt angrepp mot Pyongyang politiskt riskabelt på en helt annan nivå än operationen i Venezuela. Dessutom finns frågetecken kring huruvida Donald Trump skulle vara beredd att ta den politiska risken att gripa och störta Kim Jong-Un, särskilt med tanke på de potentiellt katastrofala konsekvenser som en misslyckad operation skulle kunna medföra.

Kim Jong-Un själv har nyligen synts i samband med en missiluppskjutning där han, enligt den statskontrollerade nordkoreanska nyhetsbyrån, kommenterade att den ”senaste geopolitiska krisen” visar att kärnvapenavskräckning är nödvändig. Även om han inte uttryckligen nämnde händelserna i Venezuela, tyder uttalandet på att den nordkoreanska ledningen noga följer utvecklingen och drar sina egna slutsatser.

Situationen illustrerar tydligt skillnaden mellan USA:s förmåga att agera mot olika regimer. Medan operationen i Venezuela kunde genomföras med relativt begränsad risk för regionala eller globala konsekvenser, skulle ett liknande försök mot Nordkorea innebära en helt annan risknivå, med potentialen att utlösa en internationell kris av oförutsägbara proportioner.

Trots att både Maduro och Kim Jong-Un av kritiker beskrivs som auktoritära ledare med kopplingar till illegal verksamhet, är de geopolitiska omständigheterna kring länderna fundamentalt olika. Nordkoreas isolering, kärnvapenarsenal och strategiska allianser ger Kim Jong-Un ett skydd som Maduro saknade – något som sydkoreanska säkerhetsexperter menar gör jämförelsen mellan de två fallen mer teoretisk än praktiskt relevant.