Detta vet vi om attacken mot Venezuela

Efter en omfattande amerikansk militär insats i Venezuela har landets president Nicolás Maduro rapporterats ha tillfångatagits och förts ut ur landet. Händelsen representerar en dramatisk vändning i den långvariga politiska och ekonomiska krisen i den sydamerikanska nationen.

USA:s intervention kommer efter flera års ökande spänningar mellan Washington och Caracas. Relationerna har varit ansträngda sedan Hugo Chávez tid vid makten, men förvärrades markant under Maduros styre som inleddes 2013 efter Chávez död.

Maduro, som har styrt Venezuela med allt mer auktoritära metoder, har länge anklagats av internationella observatörer för omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption och valfusk. Hans regering har också kritiserats för misskötseln av landets enorma oljeresurser, vilket resulterat i en historisk ekonomisk kollaps.

Venezuela, som besitter världens största bevisade oljereserver, har under det senaste decenniet genomgått en katastrofal ekonomisk nedgång. Hyperinflation, matbrist och kollapsande infrastruktur har tvingat miljontals venezuelaner att fly landet i vad som blivit en av de största flyktingkriserna i modern tid.

Den amerikanska operationen kommer efter månader av ökade diplomatiska påtryckningar från både USA och flera latinamerikanska länder. Washington har tidigare infört omfattande ekonomiska sanktioner mot den venezuelanska regimen och dess ledande medlemmar, med syftet att pressa Maduro att avgå.

Internationella reaktioner på tillfångatagandet har varit blandade. Flera latinamerikanska länder med högerorienterade regeringar, som Brasilien och Colombia, har uttryckt stöd för interventionen, medan vänsterregeringar i regionen, särskilt Kuba, Bolivia och Nicaragua, har fördömt aktionen som ett brott mot Venezuelas suveränitet.

Ryssland och Kina, som varit viktiga allierade till Maduroregimen och investerat kraftigt i landets oljeindustri, har krävt Maduros omedelbara frisläppande och kallat USA:s agerande för ett brott mot internationell rätt. De båda länderna har ekonomiska intressen i Venezuela värda miljarder dollar, främst inom energisektorn.

Experter på latinamerikansk politik pekar på att denna utveckling kan leda till betydande förändringar i regionens geopolitiska landskap. ”Detta är en extraordinär händelse som kan förändra maktbalansen i hela Sydamerika,” säger Maria Gonzalez, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”Frågan är nu vad som händer med Venezuelas enorma naturresurser och hur landet ska kunna återhämta sig från årtionden av misskötsel.”

För den venezuelanska befolkningen, som länge lidit under extrem fattigdom och matbrist, är framtiden fortsatt osäker. Humanitära organisationer uppskattar att över 90 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, och att hälsovårdssystemet har kollapsat nästan helt.

Oljemarknaden har reagerat omedelbart på nyheten. Internationella oljepriser steg kraftigt under morgonhandeln i Asien, då analytiker uttrycker oro över hur produktionen i Venezuela, en av OPEC:s grundarmedlemmar, kommer att påverkas. Trots landets enorma reserver har oljeproduktionen under Maduroregimen sjunkit till historiskt låga nivåer på grund av brist på investeringar och tekniskt kunnande.

USA:s regering har ännu inte offentliggjort detaljerna kring operationen eller planerna för Venezuelas framtid. En talesperson för amerikanska utrikesdepartementet har dock bekräftat att Washington arbetar med ”demokratiska krafter inom Venezuela” för att säkerställa en ”fredlig övergång till demokrati”.

Juan Guaidó, oppositionsledaren som 2019 utropade sig till interimspresident och erkändes av över 50 länder inklusive USA, har ännu inte kommenterat händelserna. Hans roll i en eventuell övergångsregering är oklar.

Situationen i Caracas beskrivs som spänd men förhållandevis lugn, med ökad militär närvaro i centrala delar av staden. Internationella flygplatser och landgränser uppges vara stängda, och internetåtkomsten i landet har begränsats kraftigt.

Utvecklingen kommer att följas noggrant under de kommande dagarna, då frågor om Venezuelas politiska framtid, kontrollen över dess naturresurser och befolkningens humanitära situation står i centrum för både regional och global uppmärksamhet.