Dokument om Ukrainas EU-ansökan delades med Kreml

I ett uppseendeväckande avslöjande har en transkription av ett läckt telefonsamtal mellan Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó och hans ryska motsvarighet Sergej Lavrov kommit till allmänhetens kännedom. Samtalet ägde rum den 14 december 2023, mitt under ett pågående EU-toppmöte där medlemsländerna diskuterade Ukrainas potentiella EU-medlemskap.

Enligt transkriptionen ska Lavrov ha uttryckt till Szijjártó att ”ibland är välmenad, direkt utpressning det bästa alternativet”, ett uttalande som väcker allvarliga frågor om Rysslands försök att påverka EU:s beslutsprocesser gällande Ukraina.

Detta är dock inte det enda avslöjandet. Ett annat läckt telefonsamtal visar att den ungerska utrikesministern ska ha delat konfidentiella EU-dokument med Ryssland. Dessa dokument innehöll detaljerad information om EU:s interna förhandlingar kring Ukrainas medlemskapsansökan.

Ukrainas väg mot EU-medlemskap inleddes i slutet av februari 2022, bara dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet. Ansökan sågs som en tydlig markering från Ukrainas sida att landet önskar stärka sina band med väst och distansera sig från ryskt inflytande.

Relationerna mellan Ungern och Ryssland har länge varit föremål för internationell uppmärksamhet. Under premiärminister Viktor Orbáns ledning har Ungern utvecklat nära ekonomiska och politiska band med Moskva, något som ofta har lett till spänningar inom EU. Ungern har vid flera tillfällen blockerat eller försenat EU-beslut som rör sanktioner mot Ryssland eller stöd till Ukraina.

The Washington Post publicerade i slutet av mars i år en utredning som hävdade att Szijjártó regelbundet har kontaktat Lavrov för att dela information om EU:s interna angelägenheter. Detta avslöjande bekräftar misstankar som länge funnits bland många europeiska ledare om att Ungern fungerar som en informationskanal till Kreml.

Dessa avslöjanden kommer vid en särskilt känslig tidpunkt i de europeisk-ryska relationerna. EU har sedan invasionens början infört omfattande sanktioner mot Ryssland och gett betydande militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina. Samtidigt har Kremls aggressiva utrikespolitik och energivapen mot Europa lett till en omvärdering av säkerhetsläget inom EU.

För Ukraina innebär dessa avslöjanden ytterligare komplikationer i landets redan utmanande väg mot EU-medlemskap. Medan majoriteten av EU:s medlemsländer stödjer Ukrainas ambitioner, har Ungern konsekvent varit en bromskloss i processen.

EU-kommissionen och flera medlemsländer har upprepade gånger uttryckt oro över Ungerns allt närmare relationer med Ryssland. Landet har anklagats för att undergräva EU:s gemensamma utrikespolitik och säkerhetspolitiska strategi, särskilt när det gäller hanteringen av konflikten i Ukraina.

Avslöjandet väcker också frågor om informationssäkerhet inom EU:s institutioner. Att konfidentiella dokument om medlemskapsförhandlingar kan ha hamnat i händerna på en icke-medlemsstat som dessutom är i direkt konflikt med det berörda kandidatlandet är särskilt allvarligt.

Diplomatiska källor inom EU uppges nu överväga vilka åtgärder som kan vidtas mot Ungern. Möjliga konsekvenser skulle kunna innefatta formella reprimander, begränsad tillgång till känslig information eller till och med aktivering av artikel 7 i EU-fördraget, som kan leda till att ett medlemsland förlorar sin rösträtt i rådet.

Varken Ungerns eller Rysslands utrikesdepartement har hittills kommenterat de läckta samtalen officiellt. Det återstår att se hur denna diplomatiska kris kommer att utvecklas och vilka långsiktiga konsekvenser den får för både Ungerns ställning inom EU och för unionens framtida relationer med Ryssland.