Emma Bouvin: Hur länge ska Netanyahu stå ut med att hånas öppet av Trump?

Relationerna mellan Israel, Turkiet och USA har hamnat i fokus efter en rad händelser som avslöjar den komplexa diplomatiska dynamiken mellan ländernas ledare. Trots ihärdiga ansträngningar från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att upprätthålla en privilegierad relation med USA:s president, tycks Donald Trump konsekvent prioritera sitt förhållande till Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Denna trend har skapat märkbar frustration hos den israeliska ledningen. Vid det senaste tillfället reagerade Netanyahu med ovanlig skärpa när Trump återigen visade särskild uppmärksamhet mot Erdogan, något som Netanyahu enligt diplomatiska källor snabbt fick anledning att ompröva.

Experter på mellanösternpolitik pekar på att denna situation återspeglar en bredare förändring i USA:s utrikespolitiska prioriteringar i regionen. USA har under de senaste åren gradvis omvärderat sina strategiska allianser, där Turkiet med sitt geografiska läge mellan Europa och Mellanöstern, sitt NATO-medlemskap och sin betydande militära kapacitet, framstår som en allt viktigare aktör.

”Det vi ser är en pragmatisk hållning från Vita huset, där relationen med Turkiet värderas högt av geopolitiska skäl, trots Erdogans alltmer auktoritära styre,” förklarar Mellanösternanalytikern Maria Karlsson vid Utrikespolitiska institutet.

Samtidigt har relationen mellan Israel och Turkiet varit ansträngd under flera år, med diplomatiska kriser kopplade till Gazakonflikten och palestiniernas situation. Erdogan har profilerat sig som en av de skarpaste kritikerna av Israels politik gentemot palestinierna, vilket ytterligare komplicerar den diplomatiska triangeln mellan länderna.

För Netanyahu är denna situation särskilt känslig mot bakgrund av Israels traditionellt starka band till USA. Sedan staten Israels grundande har den amerikanska uppbackningen varit en hörnsten i Israels säkerhetsdoktrin och utrikespolitik. När Trump tillträdde som president 2017 såg många i Israel positivt på utvecklingen, efter vad som uppfattades som en mer kritisk hållning under Obamaadministrationen.

Men trots symboliska gester från Trump, som flytten av den amerikanska ambassaden till Jerusalem och erkännandet av Golanhöjderna som israeliskt territorium, har Netanyahu fått se sig förbigången i den personliga diplomati som präglar Trumps ledarstil.

Denna utveckling har även inrikespolitiska konsekvenser för Netanyahu, som i sin politiska retorik ofta lyft fram sin förmåga att hantera internationella relationer och särskilt bandet till USA. Kritiker inom den israeliska oppositionen har nu börjat använda Trumps uppenbara preferens för Erdogan som ett argument mot Netanyahus påstådda diplomatiska skicklighet.

”För Israels premiärminister handlar detta inte bara om prestige utan om en grundläggande säkerhetspolitisk fråga,” menar Sven Lindgren, tidigare svensk ambassadör i Tel Aviv. ”Israel är extremt beroende av amerikanskt stöd, både militärt och diplomatiskt, särskilt i FN-sammanhang.”

Turkiet har under Erdogans ledning strategiskt utnyttjat sin position som bro mellan öst och väst, genom att balansera mellan NATO-medlemskapet och allt närmare band till Ryssland. Denna balansgång har gett Erdogan ett ökat förhandlingsutrymme gentemot både USA och EU.

Den senaste incidenten mellan Netanyahu och Trump har inte kommenterats officiellt av någon av parterna, men diplomatiska källor beskriver att den israeliska premiärministerns irritation snabbt övergick i en mer försonlig ton efter påtryckningar från amerikanskt håll.

För USA:s del innebär situationen en delikat balansakt, där administrationen måste hantera två viktiga men mycket olika allierade i en redan instabil region. Trumps personliga diplomati, där relationer mellan ledare ofta tycks prioriteras framför traditionell utrikespolitik, adderar ytterligare en dimension till den komplicerade ekvationen.

Analytiker menar att denna dynamik sannolikt kommer att bestå så länge de nuvarande ledarna sitter vid makten, med fortsatta spänningar som följd. För Netanyahu blir utmaningen att bibehålla USA:s stöd trots de uppenbara personliga preferenserna hos landets president.