Enorma flyg- och flottstyrkor på väg mot Iran

Det militära läget i Mellanöstern har snabbt eskalerat under de senaste dagarna när USA mobiliserar omfattande styrkor mot Iran. Amerikanska militära enheter och vapensystem från olika delar av världen förflyttas nu mot Persiska viken, vilket ger president Donald Trump en betydande militär kapacitet om han skulle besluta att genomföra en attack mot Iran.

Spänningarna har nått en kritisk punkt där Pentagon enligt flera källor har placerat ytterligare hangarfartygsgrupper i beredskap. USS Abraham Lincoln, som redan befinner sig i regionen, har förstärkts med bombflygplan av typen B-52 som nyligen anlände till den amerikanska flygbasen Al Udeid i Qatar.

Israeliska försvarsmakten har samtidigt försatt sina missilförsvarssystem i högsta beredskap. Systemen Iron Dome, David’s Sling och Arrow, som utgör landets flerskiktade luftförsvar, är nu fullt operativa enligt källor inom det israeliska försvaret. I Tel Aviv och andra större städer pågår kontroller av skyddsrum, och civilförsvaret har uppdaterat sina beredskapsplaner.

Konflikten har djupa rötter i regionala spänningar, men den senaste upptrappningen kommer efter att Iran anklagats för attacker mot oljetankers i Omanbukten och nedskjutningen av en amerikansk drönare över internationellt vatten – något som Iran förnekar och hävdar att drönaren befann sig i iranskt luftrum.

Analytiker vid Mellanösterninstitutet i Stockholm pekar på att den militära uppbyggnaden ger Trump flera alternativ, från begränsade precisionsattacker mot iranska militära installationer till mer omfattande operationer mot landets infrastruktur eller kärnkraftsanläggningar.

”Vi ser en klassisk styrkedemonstration som syftar till att sätta maximal press på den iranska regimen,” säger Mellanösternexperten Maria Johansson. ”Frågan är om det handlar om att skapa förhandlingsläge eller om USA verkligen förbereder sig för en militär konfrontation.”

I regionen har Saudiarabien och Förenade Arabemiraten uttryckt sitt stöd för den amerikanska upptrappningen, medan Ryssland och Kina har varnat för konsekvenserna av en eventuell militär konflikt. Europeiska länder, inklusive Sverige, har uppmanat till återhållsamhet från båda parter.

På de globala energimarknaderna har oron för en konflikt lett till stigande oljepriser. Brent-oljan har ökat med över fem procent sedan spänningarna började eskalera, vilket reflekterar marknadens oro för potentiella störningar i oljeexporten från Persiska viken, genom vilken ungefär en femtedel av världens oljetransporter passerar.

Israeliska myndigheter har intensifierat sina förberedelser. Premier Benjamin Netanyahu har hållit flera krismöten med säkerhetskabinetten, och landets flygvapen har genomfört övningar som enligt militära analytiker simulerar scenarier där Israel måste försvara sig mot iranska missilattacker.

”Israel befinner sig i frontlinjen om konflikten eskalerar,” förklarar försvarsanalytiker David Levy. ”Landet har kontinuerligt varnat för det iranska kärnvapenprogrammet och ser ett amerikanskt ingripande som en möjlig väg att begränsa Irans inflytande i regionen.”

För civila israeler innebär den höjda beredskapen praktiska förändringar i vardagen, med ökade säkerhetskontroller och uppdaterade instruktioner om hur man ska agera vid eventuella luftangrepp. I norra Israel, nära gränsen mot Libanon där den iranskstödda Hizbollah-milisen är aktiv, har militär närvaro förstärkts.

Diplomatiska kanaler förblir öppna, och flera länder arbetar för att förhindra en konflikt. FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat till dialog, och Oman har erbjudit sig att medla mellan USA och Iran.

Medan världen håller andan inför vad som kan bli en avgörande vändpunkt i regionens historia, fortsätter militära styrkor att positionera sig i vad många observatörer beskriver som den mest spända situationen i Mellanöstern på flera år.