Erik de la Reguera: Macron talar om kärnvapen med Sverige – men bakom honom väntar Le Pen

I Frankrike, Tyskland och Sverige pågår just nu viktiga diplomatiska diskussioner om ett potentiellt samarbete kring kärnvapenskydd. Enligt uppgifter för Sverige och Tyskland samtal med Frankrike om möjligheten att skapa ett europeiskt kärnvapenparaply, en fråga som väcker stor uppmärksamhet i europeisk säkerhetspolitik.

Frankrike, som är EU:s enda kärnvapenmakt efter Storbritanniens utträde ur unionen, står inför en betydelsefull uppdatering av sin kärnvapendoktrin. Denna omarbetning följs med stort intresse från både Berlin och Stockholm, men även från Moskva, där utvecklingen noggrant övervakas.

President Emmanuel Macron förväntas ge en första indikation om Frankrikes position i frågan när han håller tal vid den prestigefyllda säkerhetskonferensen i München på fredag. Säkerhetsexperter menar att detta kan bli ett avgörande ögonblick för europeisk försvarspolitik.

Samtalen sker mot bakgrund av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. Rysslands invasion av Ukraina har skapat nya förutsättningar för säkerhetsdiskussioner inom EU, och flera länder har omvärderat sina försvarsstrategier.

En central fråga i diskussionerna kretsar kring tillförlitligheten i ett franskt kärnvapenparaply. ”Går det att lita på Frankrike?” är en frågeställning som dyker upp i diplomatiska kretsar. Historiskt har Frankrike värnat om sitt oberoende i försvarsfrågor, vilket gör landets villighet att erbjuda säkerhetsgarantier till andra nationer till en komplex fråga.

För Sverige, som nyligen blivit medlem i NATO, representerar dessa samtal ytterligare ett steg i landets förändrade säkerhetspolitiska position. Efter decennier av militär alliansfrihet har Sverige nu öppnat dörren för djupare försvarssamarbeten, och diskussionerna med Frankrike illustrerar denna nya riktning.

Tyskland, med sin komplicerade relation till kärnvapen efter andra världskriget, ser i dessa diskussioner en möjlighet att stärka europeiskt försvar utan att själva behöva utveckla kärnvapenkapacitet. Landet har länge förlitat sig på USA:s kärnvapenparaply genom NATO, men osäkerheter kring det transatlantiska samarbetets framtid har drivit på intresset för europeiska alternativ.

Frankrikes kärnvapendoktrin, känd som ”Force de frappe” eller ”Force de dissuasion”, har traditionellt fokuserat på nationellt försvar snarare än utvidgade säkerhetsgarantier. En uppdatering som inkluderar skydd för andra europeiska nationer skulle därmed representera en betydande förändring i fransk försvarspolitik.

Diplomatiska källor påpekar att samtalen befinner sig i ett tidigt skede och att många frågor kvarstår, inte minst kring de juridiska och politiska ramverken för ett sådant samarbete. Kärnvapen är inte bara militära resurser utan också politiska verktyg med djupgående symbolisk betydelse.

Rysslands reaktion på dessa samtal har varit återhållsam i officiella uttalanden, men säkerhetspolitiska analytiker menar att Moskva följer utvecklingen med oro. Ett stärkt europeiskt kärnvapensamarbete skulle kunna påverka den strategiska balansen i regionen.

För EU representerar diskussionerna en del av en bredare debatt om ”strategisk autonomi” – unionens förmåga att agera oberoende i säkerhetsfrågor. Frankrikes president har länge förespråkat ett starkare europeiskt försvar, och kärnvapenfrågan är central i denna vision.

När Macron tar till orda i München på fredag kommer hans ord att analyseras noggrant av säkerhetspolitiska experter. Huruvida han kommer att ge konkreta besked om den uppdaterade kärnvapendoktrinen återstår att se, men hans tal kan ge viktiga ledtrådar om Frankrikes hållning i denna känsliga fråga.

Oavsett utfallet av dessa samtal står det klart att Europa befinner sig i en period av omvärdering av grundläggande säkerhetspolitiska principer, där kärnvapnens roll återigen har hamnat i centrum för debatten.