Erik de la Reguera: Våldet polariserar Frankrike – med ett år kvar till presidentvalet

Den växande skandalen kring Det okuvade Frankrike och politiskt våld

En parlamentsledamot från Det okuvade Frankrike står i centrum för en växande politisk skandal efter att hans assistent gripits misstänkt för delaktighet i mordet på en 23-årig högerextremist. Händelsen har väckt starka reaktioner från hela det politiska spektrumet och blottlagt spänningar kring politiskt våld i Frankrike.

Det vänsterradikala partiet Det okuvade Frankrike, som tar formellt avstånd från våld, har under ledning av Jean-Luc Mélenchon länge haft en ambivalent hållning gentemot militanta grupper på vänsterkanten. Mélenchon, som har stöd från cirka 13 procent av väljarna inför nästa års presidentval, har tidigare visat förståelse för vad han beskriver som ”självförsvar” mot nynazister eller skadegörelse i samband med demonstrationer.

I valet 2024 valde Mélenchon att låta Raphaël Arnault, en framträdande profil inom den militanta antifascismen, kandidera på partiets lista i Lyon – trots att Arnault tidigare dömts för misshandel. Detta beslut har nu blivit föremål för intensiv granskning efter den tragiska händelsen i Lyon.

Den unga högerextremisten avled efter ett våldsamt gatuslagsmål där svartklädda högerextremister, flera beväpnade med tillhyggen, drabbade samman med vänsteraktivister. Mobilfilmer från händelsen visar hur 23-åringen trycks ned på marken och utsätts för en rad slag och sparkar. Han avled senare av sina skador.

Minst elva personer har gripits i samband med händelsen. Flera av de gripna uppges ha kopplingar till den numera förbjudna antifascistiska gruppen ”Jeune Garde” (Unga gardet), en organisation som grundades av just Raphaël Arnault, som nu sitter som ledamot i nationalförsamlingen.

Reaktionerna från det politiska etablissemanget har varit kraftfulla. En talesperson för den franska regeringen krävde på onsdagen att Arnault ska uteslutas från partiet och att Det okuvade Frankrike måste ”städa upp” i sina led. Även Socialistpartiet och högeroppositionen har ställt liknande krav på handling.

Trots dessa påtryckningar har Jean-Luc Mélenchon hittills vägrat att vidta åtgärder. Inom hans radikala vänsterparti är en utbredd uppfattning att högerextremisterna utgör det verkliga hotet mot demokratin. Många inom partiet hyser även en djup misstro mot den franska polisen, en misstro som förstärks av oron för vad som kan hända om högernationalistiska Marine Le Pen eller hennes kronprins Jordan Bardella kommer till makten efter nästa års val.

Historiskt sett är politiskt våld inget nytt fenomen i Frankrike. Enligt historikern Nicolas Lebourg, som specialiserat sig på politiskt våld i landet, har högerextremister varit ansvariga för 59 politiska mord sedan 1986, medan yttervänstern under samma period varit ansvarig för sex mord.

Den centrala frågan i den pågående franska debatten handlar dock mindre om våldets förekomst i sig och mer om varför ett av landets största vänsterpartier låter en militant antifascist behålla sin plats i parlamentet trots de allvarliga anklagelserna.

Med tanke på de lokalval som väntar i mars uttrycker franska myndigheter nu oro för att situationen kan leda till en hämndspiral och ytterligare politiskt våld. Händelsen i Lyon riskerar att bli en katalysator för ökade spänningar i ett redan polariserat politiskt klimat.

Händelseutvecklingen illustrerar de komplexa utmaningar som det franska samhället står inför när det gäller att hantera politisk extremism från både höger och vänster, samtidigt som grundläggande demokratiska principer måste upprätthållas.