Estland satsar kraftfullt på att utbilda sina medborgare i drönarhantering som en del av landets försvarsberedskap. Initiativet har mött ett stort intresse bland befolkningen, där många ser hotet från Ryssland som påtagligt och vill bidra till landets försvarsförmåga.

Bakom satsningen står entreprenören Taavi Kotka, som driver verksamheten i nära samarbete med det estniska försvarsdepartementet och den frivilliga försvarsorganisationen Kaitseliit. Kurser och övningar genomförs vid en anläggning strax utanför huvudstaden Tallinn, där deltagarna får praktisk erfarenhet av både simulatorer och verkliga drönare.

Under övningarna får kursdeltagarna tydliga instruktioner i hur drönartekniken kan användas i militära sammanhang. När en grupp deltagare sätter sig vid datorerna med drönarsimulatorerna är budskapet direkt och osentimentalt. Uppgiften är att lokalisera infanteritrupper och neutralisera dem genom att manövrera drönaren så att den träffar inom en radie på fem meter från målet. Simulatorövningarna syftar till att förbereda deltagarna på skarpa situationer där fienden kan besvara eld.

Programmet kallas Kuri kotkas, vilket betyder arga örnen på svenska, och erbjuder totalt fem olika kursnivåer. Utbildningen sträcker sig från grundläggande drönarkunskap till avancerade tekniker för både konstruktion och användning av obemannade luftfarkoster. Kurserna täcker ett brett spektrum av tillämpningar, inklusive spaning, bombning och andra militära operationer.

Det långsiktiga målet med initiativet är ambitiöst. Estland strävar efter att bygga upp en kompetenspool på tiotusentals medborgare som besitter färdigheter inom drönarhantering. Detta skulle enligt initiativtagarna ge landet en betydande strategisk fördel, särskilt med tanke på Estlands begränsade storlek och befolkning på drygt 1,3 miljoner invånare.

Taavi Kotka återkommer upprepade gånger till betydelsen av att just ett litet land som Estland bygger upp denna typ av civil försvarskompetens. Han menar att kunskap om drönarteknik bland civila volontärer skulle kunna göra avgörande skillnad vid en eventuell konflikt. Samtidigt poängterar han att drönartekniken inte kan ersätta behovet av marktrupper vid en invasion.

Enligt Kotka kan drönare användas för att attackera och förstöra infrastruktur, men de räcker inte för att ockupera ett land. För att faktiskt kontrollera och hålla territorium krävs fortfarande soldater på marken. Drönartekniken ses därmed som ett komplement snarare än ett substitut till traditionella försvarsstyrkor.

Instruktörerna som leder kurserna har ofta bakgrund inom polis eller försvar. Andres Lilleste, som är en av instruktörerna, har ett civilt arbete på vardagar men ägnar helgerna åt sitt engagemang i Kaitseliit, den frivilliga försvarsorganisationen. Han beskriver verksamheten som drönarträning med en militär prägel, tack vare instruktörernas professionella bakgrund.

Lilleste betonar att det övergripande syftet med utbildningen är att öka antalet medborgare som är beredda och kapabla att försvara Estland om situationen skulle kräva det. Detta ligger i linje med Estlands allmänna försvarsstrategi, som byggt på bred folkförankring och hög beredskap sedan landets återfångade självständighet efter Sovjetunionens fall.

Intresset för kurserna sträcker sig över alla åldersgrupper och kön. Den yngsta deltagaren hittills var 16 år gammal, medan den äldste var 73 år. Cirka 20 procent av kursdeltagarna är kvinnor eller flickor, en andel som organisationen aktivt arbetar för att öka.

För att locka fler kvinnliga deltagare arrangeras ibland särskilda kurstillfällen endast för kvinnor. Dessa har visat sig vara extremt populära, enligt Taavi Kotka, som konstaterar att många kvinnor blir mer benägna att delta när männen inte är närvarande.

Initiativet speglar en bredare trend i de baltiska staterna, där civilt försvarsengagemang har ökat markant sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Drönartekniken har spelat en central roll i konflikten i Ukraina och visat sig vara ett kostnadseffektivt och flexibelt verktyg i modern krigföring.