EU-ministern om Ungern: ”Vi kommer fortsätta ställa krav”

I söndagens val signalerade det ungerska folket en stark önskan om en förändrad riktning för landets utrikespolitik. Péter Magyar, ledare för det nybildade center-höger-partiet Tisza, lyckades med sitt löfte om ett Ungern som återigen närmar sig EU och återupprättar förtroende efter åratal av spänningar under Viktor Orbáns styre.

Under sitt segertal uttalade Magyar att ungrarna hade ”röstat ja till Europa”. Scenen var dramatisk när anhängare spontant började skandera ”Europa, Europa” och ”ryssar, åk hem” – en tydlig signal om den utrikespolitiska förändring som väljarna hoppas se.

Ett av Magyars mest centrala vallöften handlar om att återfå de miljarder i EU-stöd som frysts under Orbáns tid vid makten. Ungern har under flera år blivit alltmer isolerat inom unionen på grund av demokratiska tillbakagångar och ifrågasatta reformer inom rättsväsende och media. Magyar har lovat att genom omfattande reformer minska korruptionen, stärka rättsstatens principer och ge nytt liv åt civilsamhället.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) beskriver valresultatet som en ”glädjande dag” och ser stora möjligheter till förbättrade relationer. I en kommentar betonar hon dock att det kommer krävas konkreta åtgärder från den tillträdande regeringen.

”Vårt fokus kommer att vara i två delar. Den ena är att verkligen se till nu att vi kan ta gemensamma beslut på EU-nivå för att öka stödet till Ukraina och öka pressen på Ryssland. Den andra är att Ungern på hemmaplan vidtar de nödvändiga reformer av rättsväsendet och civilsamhället som krävs för att leva upp till de grundläggande kraven på en EU-medlemsstat,” säger Rosencrantz.

Orbáns politik har länge utgjort ett betydande hinder för EU:s beslutsfattande i flera kritiska frågor. Ett konkret exempel är det omfattande lånet på 90 miljarder euro till Ukraina som Orbán blockerade. Under hans ledning har Ungern även förhindrat eller försvagat flera sanktionspaket riktade mot Ryssland. Landets beroende av rysk energi har ytterligare komplicerat relationerna till övriga medlemsstater.

Förväntningarna från EU:s sida är nu höga, men flera frågetecken kvarstår innan den nya regeringen är på plats. Rosencrantz påpekar att det fortfarande finns osäkerhet kring den exakta politiska inriktningen.

”Det är så klart många saker som vi fortfarande inte riktigt vet i och med att det inte finns en ny regering på plats ännu. Vi vet inte alla delar i en ny regerings position,” förklarar hon.

Maktskiftet från Orbán till Magyar förväntas ske i maj, vilket sammanfaller med nästa möte mellan EU:s ministrar. EU kommer enligt Rosencrantz att fortsätta ställa tydliga krav och ”hålla pressen uppe” på Ungern för att säkerställa att de utlovade reformerna faktiskt genomförs.

”Det är avgörande för att ungerska folket ska få leva i ett fritt samhälle, men också för att man ska leva upp till de krav som vi ställer på alla EU:s medlemsstater,” understryker Rosencrantz.

Valresultatet representerar ett potentiellt trendbrott i Ungerns internationella relationer efter många år av spänningar. Magyar står nu inför den delikata uppgiften att balansera inhemska politiska realiteter med EU:s förväntningar och krav.

Analytiker pekar på att utmaningarna för den tillträdande ledaren är många. Magyar måste navigera ett politiskt landskap där Orbáns inflytande fortfarande är betydande, samtidigt som han genomför reformer som kan möta motstånd från etablerade maktstrukturer. Dessutom måste han hantera de höga förväntningar som både väljare och internationella partners nu har på hans ledarskap.

För EU representerar utvecklingen i Ungern ett kritiskt test på unionens förmåga att påverka medlemsländers demokratiska utveckling. Efter år av frustrationer över Orbáns auktoritära tendenser och pro-ryska hållning finns nu en försiktig optimism om att relationerna kan förbättras, men mycket kommer att bero på Magyar och hans förmåga att leverera konkreta resultat.