EU trevar efter gemensam linje: ”Inte läge att läxa upp allierade”

Iran-konflikten eskalerar – splittrade reaktioner inom EU

Medan USA och Israel fortsätter sina attacker mot Iran har krismötena i Bryssel avlöst varandra under helgen. EU:s utrikesministrar kallades till ett extrainsatt möte, samtidigt som medlemsländernas EU-ambassadörer samlades separat för att diskutera den allt mer spända situationen i Mellanöstern.

På måndagen samlades även EU-kommissionärerna för att hantera krisen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen markerade innan mötet en tydlig ståndpunkt: ”Det är av yttersta vikt att det inte sker någon ytterligare eskalering genom Irans oberättigade attacker mot partners i regionen.”

Kritik har riktats mot EU:s långsamma reaktion, då det dröjde mer än två dygn efter USA:s och Israels attacker innan kommissionen samlades. Samtidigt ligger ansvaret för utrikespolitiken främst hos medlemsländernas regeringar, inte hos kommissionen – och där råder djup oenighet.

Splittrad respons från EU:s medlemsländer

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz tog på söndagen tydligt ställning för USA:s och Israels agerande. Han uttryckte stöd för målet att störta den iranska regimen och drog paralleller mellan Teherans agerande och Rysslands invasion av Ukraina.

”Det är inte läge att läxa upp våra partners och allierade,” sade Merz, som enligt uppgifter träffar Donald Trump i Washington på tisdagen. Tyska regeringskällor har bekräftat att Berlin informerades om attacken samma morgon som den inleddes.

I skarp kontrast står Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, som öppet fördömt angreppen mot Iran. På sociala medier skrev han att attackerna strider mot internationell rätt och ”bidrar till en mer osäker och fientlig världsordning”. Sánchez efterlyser istället dialog mellan parterna.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard uttryckte å sin sida oro för konsekvenserna av ett eventuellt regimskifte i Iran. Efter mötet med sina europeiska kollegor sade hon till DN: ”Vi konstaterar att det inte finns någon plan för dagen efter, vilket i sig kan innebära en fara.”

Konflikten närmar sig EU:s gränser

Situationen i Mellanöstern tog ytterligare en oroväckande vändning när ett planerat ministermöte på Cypern, EU:s nuvarande ordförandeland, tvingades ställas in efter en drönarattack mot en brittisk militärbas på ön under natten till måndagen. Incidenten ses som ett tecken på att konflikten nu rör sig närmare europeisk mark.

Attacken mot basen på Cypern visar på konfliktens potentiella spridningseffekt och ökar pressen på EU att finna en gemensam hållning. Cypern, som ligger endast 100 kilometer från Mellanösterns kust, befinner sig i en särskilt utsatt position.

Svårigheter med gemensam EU-linje

EU:s utmaningar att formulera en enad respons speglar de grundläggande meningsskiljaktigheterna mellan medlemsländerna i synen på konflikten i Mellanöstern. Medan vissa länder prioriterar solidaritet med Israel och USA, förespråkar andra diplomati och internationell rätt.

Dessa spänningar inom unionen kompliceras ytterligare av de bredare geopolitiska konsekvenserna. USA:s och Israels attacker mot Iran riskerar att destabilisera hela regionen och skulle kunna leda till en bredare konflikt som påverkar allt från oljepriser till flyktingströmmar och terroristhot mot Europa.

EU står nu inför uppgiften att balansera sina olika intressen: å ena sidan relationen med USA och stödet till Israel, å andra sidan önskan att förhindra regional eskalering och upprätthålla internationell rätt. Denna balansakt har blivit alltmer komplicerad i takt med att konflikten intensifierats.

Medan EU:s institutioner fortsätter sina överläggningar står det klart att unionens förmåga att påverka utvecklingen i Mellanöstern till stor del hämmas av bristen på intern enighet. Hur EU hanterar denna kris kan bli avgörande för dess trovärdighet som global aktör i framtida konflikter.