Internetavstängning i Iran: Regimens försök att kväva protester
Sedan i torsdags befinner sig Iran i ett kommunikationsmörker efter att landets myndigheter stängt ner internet och telekommunikationer. Invånarna kan varken ta emot samtal, använda sina mobiltelefoner eller nå meddelandetjänster, vilket lämnat landet isolerat från omvärlden.
Enligt Shahram Akbarzadeh, professor med inriktning på Mellanöstern- och centralasiatisk politik vid australiska Deakin University, är nedstängningen ett strategiskt beslut från regimens sida för att hantera de omfattande protesterna som pågår i landet.
”Åtgärden är utformad med tre tydliga syften: att förhindra demonstranternas samordning, att blockera nyhetsflödet till omvärlden och att stoppa inflödet av idéer och inspiration från andra länder,” förklarar Akbarzadeh.
Människorättsorganisationen Amnesty har uttryckt stark oro över situationen och varnar för att mörkläggningen kan vara ett sätt att dölja övergrepp mot demonstranter. När kommunikationskanalerna är nedstängda kan säkerhetsstyrkor agera med mindre risk för internationell granskning och dokumentation.
”Regimen försöker hantera krisen med hjälp av råstyrka,” säger Akbarzadeh, vilket antyder att våldsamma metoder kan användas för att slå ner protesterna.
Nedstängningen har nu pågått i över 60 timmar, vilket inte bara påverkar protesterna utan också skapar stora problem för landets ekonomi och samhällsfunktioner. Trots dessa omfattande kostnader menar Akbarzadeh att regimen prioriterar sin egen säkerhet framför landets dagliga funktion.
”Nedstängningen kommer att fortsätta så länge regimen känner sig hotad. Även om det stör det vardagliga, myndigheters arbete och även den kommersiella sektorn så är det ett andrahandsproblem jämfört med att hantera protesterna,” förklarar han.
Dagens internetblockad är inte heltäckande. Information fortsätter att läcka ut ur landet, delvis tack vare det amerikanska satellitbaserade internetsystemet Starlink, trots rapporter om att iranska myndigheter försöker störa även denna tjänst. Liknande nedstängningar har genomförts tidigare i Iran, bland annat under protesterna 2019 och 2022–2023.
Irans nedstängning av kommunikationstjänster har blivit en allt vanligare taktik bland auktoritära regimer globalt. Metoden används systematiskt för att isolera protestgrupper, förhindra organisering och begränsa informationsspridning både inrikes och till omvärlden. För Irans del är detta ytterligare ett exempel på hur regimen prioriterar sin egen överlevnad framför grundläggande medborgerliga rättigheter.
Landets ekonomiska situation har redan varit ansträngd på grund av internationella sanktioner, och internetavstängningen förvärrar situationen ytterligare. Företag kan inte genomföra transaktioner, banksystemet påverkas och vanliga medborgare kan inte kommunicera med anhöriga utomlands eller använda digitala tjänster.
Under fredagen höll Irans högste ledare Ali Khamenei ett tal, vilket tyder på att regimen fortsätter att upprätthålla en fasad av normalitet trots krisen. Samtidigt finns tecken på att protesterna har en bred förankring i det iranska samhället, med deltagare från olika sociala och ekonomiska grupper.
Trots protesternas omfattning är professor Akbarzadeh skeptisk till att de kommer leda till regimförändring.
”Allt är möjligt, men jag ser det inte som troligt. Protesterna kan inte fortsätta för evigt, och det finns inget tydligt alternativ som kan ersätta det islamiska styret i landet för närvarande,” säger han.
Han pekar på att maktstrukturer som Islamiska revolutionsgardet och andra institutioner inom det iranska samhället har starka egenintressen i att bevara det nuvarande systemet.
”Dessa organisationer är inte beredda att kompromissa, vilket gör en fredlig maktövergång osannolik,” avslutar Akbarzadeh.
Medan Irans befolkning fortsätter att leva i kommunikationsmörker återstår att se hur länge regimen kan upprätthålla blockaden innan de ekonomiska och sociala kostnaderna blir ohållbara.














18 kommentarer
Denna eskalerande situation är en påminnelse om hur viktigt det är med fri tillgång till information.
Absolut, utan internet att kommunicera blir det svårt att hantera krissituationer även på intern nivå.
Denna situation understryker hur beroende vi är av den digitala utrustningen. En avstängning kan av Ilya länd raskt destabilisera hela länder.
Enligt analysen från Amnesty tycks regimens skäl bygga på strategi för att undvika dokumentation. Det låter bekymmersamt.
Amerikanska nyhetsbyråer har redan sett resultatet av liknande åtgärder i andra länder.
Blindtarnat internet på detta sätt hindrar naturligtvis också ekonomin och handelsutbyten. Hur klarar landet sig under sådana förhållanden?
Det är en extrem utmaning för landet, särskilt under långvariga nedstängningar.
I en värld där information flödar fritt kändes det som en grym åtgård att blockera internet helt.
Ja, det är en radikalt åtgärder som påverkar både privatanvändare och affärsvärlden kopplat till Iran.
Det här är en allvarlig utveckling. Att stoppa internetkommunikation verkar vara en desperat åtgård från regimens sida.
Ja, men det visar även hur mycket makt teknologin har på dagens samhällen.
Vad tror du kommer att hända när kommunikationen återslås?
Man undrar hur lång tid detta kommer att pågå. Proteströrelsen verkar inte tyna bort snart.
Det är svårt att säga, men historien visar att sådana blockeringar sällan leder till långsiktiga lösningar.
Kommer andra länder att agera mot denna inskränkning?
Det känns som en dödning av demokratiska röstföreträdare. Superkraft inte alltid är lösningen på varje problem.
Men historique har visat att makthavare ibland använder raka metoder när de känner sig hotade.
Det är skrämmande att se hur maktmissbruk uttrycks genom teknologiska medel. Hoppas att samvärlden kan göra något åt det.