Expert: Rysk skadeglädje efter splittringen om Grönland

I den diplomatiska konflikten mellan USA och europeiska Natoländer kring Grönland har Ryssland intagit en observerande position med blandade reaktioner. Enligt Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, utnyttjar Kreml situationen för att framhäva sin egen agenda.

”Från Kreml upprepar man, något skenheligt, betydelsen av folkrätten och respekt för staters suveränitet. Det är något som man själv givetvis inte har brytt sig om avseende Ukraina,” förklarar Kragh i en analys av det ryska perspektivet på den transatlantiska dispyten.

Den ryska ledningen använder aktivt den senaste tidens händelser för att måla upp Nato som en källa till instabilitet och kris. Detta narrativ passar väl in i Moskvas långsiktiga strategi som, ända sedan Natos grundande 1949, har syftat till att underminera och försvaga alliansen på olika sätt.

Bland ryska kommentatorer kan även en viss skadeglädje skönjas, påpekar Kragh. Den nuvarande konflikten inom Nato väcker minnen av liknande spänningar som uppstod inom den sovjetledda Warsawapakten under kalla kriget.

”Warsawapaktens stater var framför allt i konflikt med varandra. Sovjetiska styrkor gick in i Ungern 1956 och man upprepade en liknande intervention mot Slovakien 1968,” säger Kragh, och drar paralleller till dagens situation.

”Nu är det Natoländerna som har hamnat på två olika sidor av staketet. Och det är USA som hotar ett annat Natoland, det saknar motstycke,” fortsätter han.

Denna utveckling ger Ryssland ammunition för att ifrågasätta Natos påstådda enighet och gemensamma värderingar. Kreml kan nu hävda att alliansens medlemmar i själva verket drivs av olika maktintressen snarare än av en delad värdegrund. Enligt Kragh är detta ett budskap som USA:s president Donald Trump ”verkligen har gjort allt i sin makt för att understryka”.

För Ryssland innebär den transatlantiska konflikten konkreta fördelar. ”En konflikt mellan USA och andra Natoländer passar ju givetvis Moskva alldeles utmärkt. Det försvagar Natoalliansen och den transatlantiska länken något oerhört om Trump inte backar,” förklarar Kragh.

Denna försvagning kan öppna för ökat ryskt inflytande i närområdet. ”Ryssland kommer att uppleva sig få större handlingsfrihet i framför allt östra Europa, där man har som mål att stärka sitt inflytande över andra länder,” menar Kragh.

Konflikten omfattar även ekonomiska aspekter, med Trumps hot om tullar mot flera Natoländer, däribland Sverige. Dessa tullar bedöms dock inte ha någon betydande effekt på Rysslands ekonomiska ställning, enligt Kragh.

”Det är inte så att europeiska länder i första hand kommer att vända sig mot den ryska marknaden bara för att USA höjer sina tullar. Det kommer att speglas framför allt i en allmän nedgång i handeln,” säger han.

Den upptrappade situationen kring Grönland illustrerar tydligt de geopolitiska spänningar som präglar dagens världsordning. För Ryssland, som länge arbetat för att försvaga västliga allianser, representerar denna interna Natokonflikt en strategisk möjlighet att stärka sin position på den internationella arenan.

Medan den diplomatiska krisen fortsätter att utvecklas, visar Kremls reaktioner hur snabbt globala maktbalanser kan förändras när allianser som tidigare framstått som orubbliga börjar visa tecken på inre splittring.