Expert: Trump verkar ha avstått från attack mot Iran

Efter att Iran attackerat Israel med omkring 300 missiler och drönare förra veckan har spänningen i Mellanöstern stigit ytterligare. Världen väntar nu på hur USA och Israel ska respondera, och president Donald Trumps nästa drag har varit föremål för intensiv spekulation.

USA-kännaren Jan Hallenberg, som tidigare förutspått att Trump skulle välja ett direkt militärt angrepp mot Iran, har nu modifierat sin bedömning. Efter att ha tagit del av presidentens senaste uttalanden ser han tecken på att situationen kan utvecklas i en annan riktning.

”Det har uppenbarligen förekommit diplomatiska eller andra kontakter mellan USA och Iran som vi inte känner till i detalj,” säger Hallenberg till TT. ”Presidenten verkar ha tagit ett steg tillbaka från den mer aggressiva hållning han tidigare signalerat.”

Denna utveckling kommer i ett mycket känsligt skede i konflikten mellan Iran och Israel. Den iranska attacken, som beskrivits som den största direkta militära konfrontationen mellan länderna någonsin, var ett svar på Israels angrepp mot Irans konsulat i Damaskus där flera högt uppsatta medlemmar av Revolutionsgardet dödades.

Hallenberg pekar på flera faktorer som kan ha påverkat Trumps mer avvaktande hållning. Dels har Iran via diplomatiska kanaler, förmodligen genom Oman och Qatar som ofta fungerar som medlare i regionen, signalerat att de betraktar attacken mot Israel som avslutad om inte ytterligare israeliska provocationer inträffar.

”Dessutom måste Trump ta hänsyn till det amerikanska försvarsministeriets oro över att ett angrepp på Iran skulle kunna leda till en regional konflikt som även skulle kunna dra in USA:s trupper i området,” förklarar Hallenberg.

De amerikanska militärstyrkorna i regionen, främst baserade i Irak, Syrien och kringliggande länder, skulle kunna bli måltavlor för iransk vedergällning eller attacker från Iran-stödda milisstyrkor om situationen eskalerar ytterligare.

Den senaste utvecklingen illustrerar den delikata balansgång som USA försöker upprätthålla i Mellanöstern. Samtidigt som man stödjer Israel har administrationen upprepade gånger manat till återhållsamhet för att undvika en större regional konflikt som skulle kunna destabilisera hela området.

Israeliska medier rapporterar att premiärminister Benjamin Netanyahu fortfarande förespråkar en kraftfull respons mot Iran, medan delar av den israeliska säkerhetsapparaten förordar en mer måttfull reaktion som slår mot iranska militära mål utan att riskera en fullskalig konflikt.

”Trumps förändrade ton kan också reflektera en intern diskussion i Washington där olika delar av administrationen har olika uppfattningar om hur USA bör agera,” tillägger Hallenberg.

Samtidigt pågår intensiva diplomatiska ansträngningar från europeiska länder och FN för att förhindra ytterligare upptrappning. Både Frankrike och Storbritannien har uppmanat alla parter att visa återhållsamhet.

Oljemarknaderna har reagerat nervöst på utvecklingen, med prisfluktuationer som återspeglar oron för hur en större konflikt skulle kunna påverka oljeproduktionen i regionen, särskilt om Hormuzsundet – genom vilket cirka 20 procent av världens oljetransporter passerar – skulle påverkas.

”Det vi ser nu är en situation där alla inblandade aktörer försöker beräkna konsekvenserna av olika handlingsalternativ,” säger Hallenberg. ”Både USA och Iran verkar för tillfället vilja undvika ett scenario som skulle kunna leda till ett fullskaligt krig.”

De närmaste dagarna blir avgörande för hur situationen utvecklas. Analytiker kommer att följa såväl offentliga uttalanden som militära förflyttningar för att bedöma om krisen är på väg att trappas upp eller om diplomatiska lösningar fortfarande är möjliga.