Expert: Trump vill sätta sin bild av verkligheten

Två dödskjutningar i Minneapolis har väckt starka reaktioner efter att federala agenter öppnat eld mot civila. USA:s administration har snabbt gått ut med förklaringar till incidenterna, men videobevis har ifrågasatt den officiella versionen av händelserna.

I det första fallet, den 7 januari, dödades 37-åriga trebarnsmamman Renée Good. Enligt uttalanden från president Donald Trump och hans administration försökte hon köra på federala agenter, vilket tvingade dem att öppna eld. Dock visar en verifierad video en annan verklighet som motsäger den officiella förklaringen.

Den andra dödskjutningen, som ägde rum i helgen, drabbade 37-årige sjuksköterskan Alex Pretti. Presidentens rådgivare Stephen Miller kallade Pretti för ”inhemsk terrorist” och ”blivande mördare”. Myndigheterna hävdade att Pretti var beväpnad, men videomaterial från incidenten avslöjar att han höll en mobiltelefon, inte ett vapen, i handen när han sköts.

Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, förklarar att detta är en vanlig strategi inom politisk kommunikation. Det handlar om att snabbt etablera en tolkning av händelsen som gynnar den egna sidan.

”I alla sådana här situationer finns det ett tomrum: Vi vet inte vad som har hänt, hur det ska tolkas och vilken vinkel som ska bli den berättelse som vinner,” säger Johansson. ”Man vill sätta sin bild av verkligheten så fort som möjligt.”

Trumpadministrationen förlitar sig på att republikanska väljare konsumerar medier som Fox News, vilka kan sprida och förstärka det valda perspektivet. Johansson påminner om en liknande taktik som användes efter mordet på George Floyd 2020, också i Minneapolis, då Trumpadministrationen ifrågasatte Floyds karaktär.

”Man ifrågasatte vem han var och kom med påståenden om att han inte var Guds bästa barn,” förklarar Johansson.

Alternativet att erkänna misstag är enligt Johansson inte förenligt med Donald Trumps kommunikationsstrategi. ”Man ber inte om ursäkt, man medger inga misstag och man tar inte ansvar. Det är en del av strategin som går ut på att inte visa sig svag och alltid gå framåt.”

Denna taktik är dock riskfylld. Trump har nyligen justerat sin hållning något genom att meddela till Wall Street Journal att dödsskjutningen av Alex Pretti nu granskas av administrationen.

”En möjlig tolkning är att man inser att det inte går att driva perspektivet vidare, eftersom det börjar komma information som inte stödjer det,” säger Johansson.

Han jämför med bombattentatet i Madrid 2004, då Spaniens dåvarande premiärminister José María Aznar felaktigt anklagade den baskiska separatistgruppen ETA för dådet som i verkligheten utförts av al-Qaida-anhängare. Aznars falska påståenden bidrog sannolikt till hans partis valförlust bara dagar efter attentatet.

”Det kan bli en backlash om det visar sig att man har helt fel,” varnar Johansson.

För journalister skapar situationen ett komplicerat dilemma. Traditionellt har medier förlitat sig på officiella källor för att tolka händelser. Med en administration som aktivt försöker kontrollera narrativet måste journalister nu arbeta på nya sätt.

”Nu måste man jobba utifrån att ett perspektiv inte går att lita på och hitta en egen sanning – och det kanske är bra,” avslutar Johansson.

Fallen i Minneapolis fortsätter att granskas, och nya bevis i form av videomaterial har blivit centrala för att ifrågasätta de officiella förklaringarna kring de två dödsskjutningarna som riskerar att ytterligare öka spänningarna i en redan polariserad nation.