Finskt larm: Ryskt hot mot väst efter Ukrainakriget

Politisk oro i USA och Europa stärker Rysslands position

Den politiska turbulensen kring Donald Trumps tidigare uttalanden om att ta över Grönland kan ge Ryssland större handlingsutrymme på den globala arenan. Detta eftersom världens uppmärksamhet delvis vänds bort från konflikten i Ukraina, enligt Pekka Turunen vid finländska försvarsmaktens huvudstab.

”Åtminstone på en politisk nivå har det förmodligen haft en uppmuntrande effekt på Ryssland”, säger Turunen till nyhetsbyrån AFP. Han tillägger att ”Ryssland ser detta politiska klimat som ett tecken på att väst, Nato och Europa är i oordning, på randen till kollaps.”

I en nyligen publicerad militär underrättelserapport från finländska försvarsmakten varnar Turunen för att Ryssland förbereder sig på att stärka sin militära närvaro nära den finsk-ryska gränsen. Denna förstärkning kommer sannolikt att inledas när situationen i Ukraina tillåter det. Rapporten utgör en del av den årliga säkerhetsöversikten som offentliggjordes i Finland tidigare denna vecka.

När kriget i Ukraina slutligen ebbar ut kan Ryssland enligt Turunen återhämta sig, samla nya krafter, och förstärka sin militära närvaro i väst. Detta kan potentiellt leda till nya väpnade konflikter inom några år. ”Vi talar om mer än två år. Någon gång i slutet av detta årtionde. Om vi talar om ett storskaligt krig mot väst eller Nato talar vi om två till fem år”, förklarar han för Hufvudstadsbladet.

Säkerhetssituationen i Finland har markant försämrats sedan Rysslands invasion av Ukraina för nästan fyra år sedan. Under det senaste året har den ryska militära aktiviteten i Östersjöområdet intensifierats samtidigt som Ukraina har utökat sina anfall djupt in på ryskt territorium, inklusive områden i närheten av den finsk-ryska gränsen.

Den finländska rapporten påpekar att risken ökar för att luftfarkoster eller luftvärnsvapen kan hamna ur kurs och korsa in på finskt territorium när de ukrainska anfallen fortsätter och blir mer komplexa. ”Det kan uppstå en situation där en drönare också av misstag flyger in i finskt luftrum”, framhåller Turunen i en intervju med Svenska Yle.

Trots dessa farhågor har Finland hittills inte rapporterat några drönarincidenter längs sin 1 340 kilometer långa gräns mot Ryssland.

Finlands unika position som nybliven NATO-medlem med direkt gräns till Ryssland ger landet en särskild roll i den europeiska säkerhetsarkitekturen. Situationen kompliceras ytterligare av den geopolitiska osäkerheten kring USA:s framtida engagemang i Europa och NATO under en potentiell andra Trump-administration.

Säkerhetsexperter i regionen har länge varnat för att Ryssland ser den nordiska och baltiska regionen som ett strategiskt prioriterat område. Den ryska militära upprustningen i området kring Kolahalvön och S:t Petersburg-området har pågått under flera år, men kan enligt Turunen accelerera när Ryssland får möjlighet att omfördela resurser som idag är bundna i Ukraina.

Rapporten kommer i ett läge där Finland fortsätter att stärka sitt försvar och sitt samarbete med övriga nordiska länder och NATO. Samtidigt pågår fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland i olika format, senast i Abu Dhabi, dock utan genombrott.

För Finland, som delar den längsta EU-gränsen med Ryssland, är utvecklingen särskilt oroande. Landets historiska erfarenheter från vinterkriget och fortsättningskriget under andra världskriget gör att de finska myndigheterna tar alla säkerhetshot på största allvar och kontinuerligt arbetar med att stärka landets försvarsförmåga och internationella samarbeten.