FN-rapport varnar för vattenkollaps – matförsörjningen hotas

Jordens vattensystem allt mer ansträngt – FN varnar för akut kris

På Konjaslätten i Turkiet vittnar nästan 700 gigantiska slukhål om en pågående katastrof under ytan. Dessa kollapser i marken har orsakats av ohållbar användning av grundvatten – jordbrukare har pumpat upp vatten så snabbt för sina grödor att marken förlorat sitt stöd och gett vika.

Detta alarmerande fenomen är långtifrån unikt. Enligt en ny rapport från FN-universitetet UNU befinner sig stora delar av världens vattensystem i kris, en situation som beskrivs som ”global vattenkonkurs”. Rapporten visar att mänskligheten förbrukar färskvatten i en takt som överstiger naturens förmåga att återskapa det.

– Den här rapporten visar en obekväm sanning: många regioner lever över sina hydrologiska tillgångar och många livsviktiga vattensystem har redan gått i konkurs, säger Kaveh Madani, rapportens huvudförfattare och föreståndare för FN:s institut för vatten, miljö och hälsa.

Data från studien visar att omkring 70 procent av jordens största grundvattenmagasin kontinuerligt minskar. I vissa storstäder som Teheran, Mexiko City och Tulare i Kalifornien är situationen så allvarlig att markytan sjunker med upp till 25 centimeter per år – en process som permanent komprimerar marklagren och omöjliggör framtida återfyllnad av vattenreserverna.

De skadliga effekterna sträcker sig långt bortom dessa sjunkande städer. Under de senaste fem decennierna har mänskligheten torrlagt naturliga våtmarker motsvarande hela EU:s yta. Dessa våtmarker fungerade tidigare som vitala buffertar mot extremväder och naturkatastrofer.

Samtidigt har klimatförändringarna kraftigt påverkat världens glaciärer, som förlorat cirka 30 procent av sin massa sedan 1970. Dessa smältande istäcken är livsviktiga vattenkällor för närmare två miljarder människor.

Situationen är särskilt kritisk för jordbruket. Över en tredjedel av världens befolkning lever i områden där vattenreserverna sviktar, vilket hotar hälften av den globala matproduktionen. Omkring 170 miljoner hektar bevattnad jordbruksmark – en yta jämförbar med Frankrike, Spanien, Tyskland och Italien tillsammans – befinner sig under extrem vattenstress.

Konsekvenserna märks redan. I östra Etiopien har massdöd bland boskap till följd av vattenbrist resulterat i att befolkningen förlorat sin förmåga till självförsörjning. I Texas har uttorkade vattenreservoarer orsakat betydande skador på den lokala citrusindustrin.

Även Sverige kommer att påverkas av den globala vattenkrisen, menar Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet.

– På kort sikt kommer vi sannolikt att märka hur matpriserna stiger, eftersom en stor del av den mat vi äter produceras i andra länder. Men på längre sikt riskerar vi att få vattenbrist även här, till exempel på Gotland och i Skåne, säger han.

Di Baldassarre understryker att den traditionella lösningen – att bygga ut befintlig infrastruktur med djupare brunnar och större dammar – inte kommer att lösa problemet. Tvärtom har tidigare utbyggnader skapat en ond cirkel: när vattentillgången ökat har jordbruket ofta svarat med att odla mer vattenkrävande och lönsamma grödor, vilket ytterligare ökat vattenförbrukningen.

– I dag är vår vattenförbrukning högre än tillväxten. Än så länge kan vi på många håll i världen klara torrare perioder genom att ta vatten från grundvattenmagasin. Men eftersom det kan ta decennier eller till och med sekel för det vattnet att återskapas så är det inte hållbart i längden, förklarar Di Baldassarre.

Rapportens slutsats är tydlig: lösningen måste handla om att minska själva vattenförbrukningen. Eftersom jordbruket står för över 70 procent av världens vattenanvändning måste fokus ligga på att ställa om till mindre vattenkrävande grödor och hållbarare boskapsuppfödning.

– Det är lätt att säga, men svårt att genomföra. Jordbrukare måste ha en marknad för nya livsmedel, så det kräver storskaliga förändringar av våra matvanor och hela samhället, tillägger Di Baldassarre.

Rapporten visar också att vattenrelaterade konflikter ökat dramatiskt – från cirka 25 till över 400 per år sedan 2010. Med fyra miljarder människor som lider av allvarlig vattenbrist minst en månad varje år, och 2,2 miljarder som saknar säker tillgång till rent dricksvatten, framstår vattenförvaltning allt tydligare som en av mänsklighetens mest avgörande framtidsfrågor.

Om inte trenden vänds riskerar vi att se permanenta skador på jordens vattensystem, vilket skulle få katastrofala följder för global matförsörjning, ekosystem och mänsklig säkerhet.