Den danska kungarundan: Mette Frederiksen får uppdraget att bilda ny regering

Under onsdagseftermiddagen har partiledare och toppolitiker från tolv partier avlöst varandra på slottet Amalienborg i centrala Köpenhamn. Efter tisdagens folketingsval var det dags för den första kungarundan med den nya regenten Frederik X. Resultatet av mötet blev att Danmarks avgående statsminister Mette Frederiksen utsågs till ”kunglig utredare”, vilket innebär att hon får försöka bilda en ny regering.

Den nuvarande blocköverskridande regeringen bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne fick ett svagt stöd i valet. Samtidigt lyckades inget av de traditionella blocken nå egen majoritet. Mittenpartiet Moderaterne hamnar i en nyckelposition som tungan på vågen, vilket gör att regeringsförhandlingarna väntas bli komplicerade.

”Det kommer att ta lite tid, men samtidigt tycker jag att utslaget från väljarna är mycket tydligt. Så om vi följer det tror jag att vi kommer att nå dit”, säger Martin Lidegaard, partiledare för Radikale Venstre, till DN efter sitt möte med kungen på Amalienborg.

Om Mette Frederiksen lyckas med regeringsbildningen kan Lidegaards parti ta plats i regeringen tillsammans med det framgångsrika Socialistisk Folkeparti. Det ligger i uppdraget hon fått från kung Frederik X. Under valrörelsen har de två partierna gjort gemensamma utspel om att skydda det danska grundvattnet från jordbrukets besprutning.

Lidegaard betonar att hans viktigaste krav på Mette Frederiksen är att Danmark får en grönare regering. ”Det finns en stor majoritet av befolkningen som vill ha det. Så vi är skyldiga dem det”, säger han till DN.

Det finns vissa möjligheter att bredda samarbetet i klimatfrågorna. Även Konservative Folkeparti i det blå blocket har grön omställning som en profilfråga.

Däremot är det svårare att se hur Frederiksen ska få igenom skattehöjningar så länge hon är beroende av stöd från mitten eller det blå blocket. Samtidigt kräver partier i det röda blocket att den nya regeringen gör en tydlig vänstersväng.

”Vårt stöd är ingen blankocheck”, säger Pelle Dragsted, talesperson för Enhedslisten, till journalisterna utanför Amalienborg.

I det nya Folketinget fick det blå blocket 77 mandat mot 84 för det röda blocket. Moderaterne blev tungan på vågen med 14 mandat.

Moderaternes ledare Lars Løkke Rasmussen, tidigare partiledare och statsminister för liberala Venstre, är eftertraktad av de blå partierna som gör tappra försök att locka tillbaka honom. De har inte gett upp hoppet om att göra Troels Lund Poulsen från Venstre till ny statsminister.

Under onsdagsförmiddagens eftervalsdebatt på danska Publicistklubben tog Dansk Folkepartis ledare Morten Messerschmidt initiativ till frierierna till Moderaterne. ”Lars, låt oss ta varandra i handen”, vädjade han.

Men Løkke visade inget intresse. I valrörelsen varnade han för de ”svartblå partierna” som vill vända internationella konventioner ryggen, och han upprepade sin kritik på Publicistklubben. ”Jag har sagt nej tack. Har du inte förstått det?” fräste han till slut till Messerschmidt.

Under samma debatt vägrade Lars Boje Mathiesen från Borgernes parti – som med knapp marginal klarade tvåprocentsspärren – att uppge vem han vill se som statsministerkandidat. Efter mötet på Amalienborg avslöjande han för medierna på plats att han lämnat en blankröst till kungen.

Politiska experter pekar på flera tänkbara lösningar, men alla innebär svåra kompromisser. Mette Frederiksen har inte pekat ut vilken regeringskoalition som är hennes förstahandsalternativ. På Publicistklubbens eftervalsdebatt konstaterade hon att hon vill se nyktert på situationen.

”När röken lagt sig måste vi samarbeta. Det är ett mycket fragmenterat Danmark vi står inför. Vi blir politiskt splittrade och det är ett demokratiskt huvudbry. Men vi måste reda ut det”, sade hon.

Vid ett tillfälle kunde samtalsledaren Martin Krasnik inte dölja sin frustration över alla motstridiga besked från de danska partiledarna. ”Vad Søren gör vi då”, suckade han.

Enligt politiska bedömare finns det tre huvudscenarier för en ny regering: en minoritetsregering med Socialdemokratiet, Socialistisk Folkeparti, Radikale Venstre och Moderaterna, med Enhedslisten och Alternativet som stödpartier; en majoritetsregering med Socialdemokratiet, Venstre, Moderaterne, Konservative Folkeparti och Radikale Venstre; eller en majoritetsregering bestående av Socialdemokratiet, Socialistisk Folkeparti, Moderaterne, Konservative Folkeparti och Radikale Venstre. Oavsett vilken väg som väljs står Danmark inför en komplicerad regeringsbildning.