Professorer: Avtalen i Gaza är inte ett fredsavtal trots politiska påståenden
Trots att många aktörer, inklusive Donald Trump, beskriver de nyligen godkända avtalen om Gaza som ”fredsavtal”, menar experter att detta är en felaktig beskrivning. Både Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och Berndt Michael Schulz vid Göteborgs universitet, är tydliga med att det handlar om andra typer av överenskommelser.
Enligt professorerna består de nya avtalen av två delar: ett genomförandeavtal om vapenvila som Israel godkände natten till fredagen, samt ett 20-punktsavtal som Trump presenterade för en vecka sedan. Det sistnämnda beskrivs som ett processavtal som möjligen skulle kunna leda till en fredlig lösning på längre sikt.
– Icke desto mindre är det stort och viktigt att det ser ut som att Hamas kommer att släppa gisslan, att Israel kommer att släppa många politiska fångar och att det kommer in humanitärt bistånd i Gaza, förklarar Isak Svensson.
Forskarna understryker att oavsett hur Trump och andra försöker framställa situationen, uppfyller avtalen inte kriterierna för ett fredsavtal. Enligt vedertagen fredsforskning måste tre villkor uppfyllas: vapenvilan ska övervakas av en extern part, det ska finnas en tydlig koppling till en politisk process, och vapenvilan måste hålla under den första, särskilt sårbara perioden.
– Det finns möjligheter i Trumps avtal. USA har signalerat att de ska vara med och övervaka. Den politiska processen är dock väldigt vagt formulerad och hur det kommer att gå under de närmaste dygnen återstår att se, tillägger Svensson.
Under fredagsförmiddagen uppgav den israeliska försvarsmakten IDF att man redan påbörjat sitt tillbakadragande från Gaza, från nuvarande positioner till den första linje som specificeras i 20-punktsavtalet. Nästa steg ligger nu hos Hamas, som har 72 timmar på sig att frisläppa gisslan.
Men avtalet innehåller redan otydligheter. Det handlar om 48 personer, varav 20 bedöms vara vid liv. Professorerna tror att de levande gisslan sannolikt kommer att släppas inom tidsramen, men att återlämnandet av de döda gisslans kroppar kan bli problematiskt.
– Det är oklart om någon ens vet var kropparna är. Det kan ta flera veckor innan de har identifierats. Det lär säkert bli bråk om det, säger Svensson, men tillägger att Trump redan lyft denna risk, vilket kan göra att Israel blir försiktigt med att bryta vapenvilan på grund av detta.
Den verkligt stora utmaningen blir nästa fas: att avväpna och demilitarisera Hamas och få dem att acceptera ett övergångsstyre i Gaza. Här uppstår vad fredsforskningen kallar ”problemet med trovärdiga åtaganden” – hur kan en part lita på att motparten fullföljer sin del av avtalet efter att man själv gjort stora eftergifter?
– Hamas måste ha fått tydliga externa garantier från andra arabländer att de inte kommer att acceptera om Israel bryter mot avtalet, för någon makt kommer de ju inte att få, bedömer Svensson.
En alternativ tolkning är att Hamas faktiskt har besegrats militärt och därför accepterat villkor som många bedömare beskriver som proisraeliska.
– Det kan mycket väl vara så att Hamas har slut på pengar, vapen, ammunition, att de vill ge folket en chans att överleva och se den långa rad av politiska fångar som Israel håller fängslade släppas fria, menar Michael Schulz.
De närmaste 48 timmarna kan bli avgörande för avtalets framtid. Alla parter deltar i ett intensivt politiskt spel där beskrivningen av avtalen som ”fredsavtal” är en strategisk del.
– Som det ser ut nu kan vad som helst gå snett och Israel kan när som helst anklaga Hamas för att inte ha fullföljt planen, säger Schulz, och betonar liksom Svensson att avtalen saknar hållbara politiska lösningar och innehåller alltför många oklarheter för att kunna betraktas som verkliga fredsavtal.
Enligt den fastlagda planen ska IDF:s tillbakadragande ske i flera steg, där de initiala positionsförändringarna nu har påbörjats, men den långsiktiga politiska processen förblir höljd i dunkel.
24 kommentarer
Det är synd att avtalen inte når upp till de vedertagna kriterierna för fred.
Det är dock en början och kanske kan det utvecklas till något mer hållbart.
Det verkar som om Israel har fått ge efter på några punkter, men vad innebär det i praktiken?
Vilka garantier finns där för att överenskommelserna efterlevs?
Det är viktigt att undersöka vad som faktiskt händer på marken, inte bara teckna avtal.
Det är rätt sorligt att man måste förklara att detta inte är ett fredsavtal.
Men Errichtung är att politiker ofta förstår detta, innan de väljer att sälja det som något mer.
Men verkligheten är som vanligt mer komplicerad än politikens berättelser.
Intressant analys. Det är viktigt att inte låta politiska påståenden överskugga verkligheten.
vittnar det faktiskt om att ärliga förhandlingar krävs för verkliga förändringar.
Jag höll med. Man kan ju hoppas på minskad våldsamhet, men det är långt kvar till ett riktigt fredsavtal.
Dragningar är alltid svåra, men det är tyvärr en nödvändig process.
Jag hoppas att detta kommer att leda till mer stabilt än vad vi har sett hittills.
Det är viktigt att inte ge någon sida allt de vill ha, men ändå komma fram till en hållbar lösning.
Att det ändå lett till humanitärt bistånd är nog bra, men det räcker inte.
Storasjön är på gång, men det saknas fortfarande ett långsiktigt strategi.
Vad tror ni är nästa steg för att få till stånd ett riktigt fredsavtal?
Jämfört med tidigare försök är detta ett litet steg framåt.
Det verkar som om Trump vill ta äran utan att förstå vad avtalen verkligen innebär.
Han har ju en tendens till att överdriva sina framgångar.
Vad tror ni att Hamas kommer att få ut av detta avtal?
De får nog några viktiga fördelar, men på lieti lades hur upptaget det kommer att påverka situationen över tid.
Det händer så sällan att de verkliga förhandlarna lyfter sina röster.
Som vanligt är det politikerna som tar erät, även om det är experterna som gör det egentliga arbetet.