Frukostdiplomatin som ska sänka Sveriges Brysselnota

I den senaste utvecklingen kring EU:s finansiering står Sverige inför en potentiell kraftig höjning av sin medlemsavgift. Enligt uppgifter kan den svenska EU-avgiften öka med minst 60 procent om EU-kommissionens nuvarande förslag går igenom – en förändring som skulle innebära betydande konsekvenser för den svenska statsbudgeten.

Moderaternas Jessica Rosencrantz har fått det viktiga uppdraget att företräda svenska intressen i förhandlingarna och säkra den rabatt som Sverige hittills åtnjutit på sin EU-avgift.

”Det är inga småpengar vi pratar om,” säger Rosencrantz, som nu står inför uppgiften att försvara svenska skattebetalares intressen i Bryssel.

Den svenska EU-avgiften har länge varit en omdebatterad fråga i svensk politik. Sverige har, tillsammans med ett antal andra nettobetalare till EU:s budget, tidigare förhandlat fram rabatter för att balansera det faktum att landet betalar in mer än vad som kommer tillbaka i form av EU-stöd och projekt.

EU-kommissionens nya förslag är en del av förhandlingarna kring unionens långtidsbudget, där medlemsländerna just nu positionerar sig inför kommande års ekonomiska ramar. En ökning med 60 procent skulle innebära att Sverige skulle behöva avsätta betydligt mer av sina skatteintäkter till EU.

För en nettobetalare som Sverige blir konsekvenserna påtagliga. Enligt ekonomiska bedömare skulle en sådan ökning kunna översättas till flera miljarder kronor årligen i ökade kostnader – pengar som annars skulle kunna användas till välfärd, infrastruktur eller andra nationella prioriteringar.

Förhandlingsläget kompliceras av att flera medlemsländer har olika intressen. Medan nettobetalare som Sverige, Nederländerna och Danmark generellt förespråkar budgetdisciplin och bibehållna rabatter, argumenterar nettomottagare för ökade EU-utgifter till områden som jordbruk, regionalstöd och nya gemensamma utmaningar.

EU:s budget har under senare år påverkats av flera kriser och nya prioriteringar – från pandemin till kriget i Ukraina och klimatomställningen. Detta har skapat tryck för ökade gemensamma resurser, samtidigt som flera medlemsländer kämpar med ansträngda statsfinanser.

Jessica Rosencrantz står därmed inför en komplex förhandlingssituation där hon måste navigera mellan olika intressen, allianser och prioriteringar inom EU. Sveriges position har traditionellt varit att verka för en ansvarsfull budgetpolitik på EU-nivå, med fokus på effektivitet och resultat snarare än ökade utgifter.

”Vi måste säkerställa att svenska skattebetalares pengar används ansvarsfullt och att vi får valuta för de medel vi bidrar med till EU,” har varit en återkommande ståndpunkt från svenska förhandlare genom åren.

Förhandlingarna kommer sannolikt att pågå under en längre tid, där tekniska detaljer och politiska kompromisser blandas. För Rosencrantz och den svenska regeringen blir det avgörande att bygga allianser med likasinnade länder för att kunna stå emot trycket från EU-kommissionen.

Frågan om EU-avgiften väcker även bredare diskussioner om EU:s roll och framtida utveckling. Medan vissa förespråkar en utökad gemensam budget för att hantera gränsöverskridande utmaningar, menar andra att EU bör fokusera på kärnuppgifter och låta medlemsstaterna behålla större del av resurserna.

Sveriges riksdag och regering har tidigare betonat vikten av att varje krona som går till EU ska användas effektivt, med tydlig koppling till europeiskt mervärde. Detta perspektiv lär fortsätta vara vägledande i de kommande förhandlingarna.

För svenska medborgare och skattebetalare blir det nu en fråga om att följa utvecklingen noga. En kraftigt ökad EU-avgift skulle inte bara påverka statsbudgeten utan också kunna få politiska konsekvenser i form av debatter om Sveriges relation till EU och unionens framtida finansiering.

Jessica Rosencrantz roll i dessa förhandlingar blir därmed inte bara teknisk utan även politiskt betydelsefull för hur svenska intressen tillvaratas i ett allt mer komplext europeiskt samarbete.