I det politiska stormcentret: Jonas Gahr Støre navigerar både internationella kriser och nationella skandaler

Det kan knappast beskrivas som en enkel tid att styra Norge anno 2026. Under de senaste månaderna har statsminister Jonas Gahr Støre och hans Arbeiderparti tvingats hantera allt från direkta påhopp från USA:s president till en djup förtroendekris för det norska kungahuset.

Dramatiken i världspolitiken tog sin början redan strax efter årsskiftet när USA hotade att med våld erövra Grönland. Som reaktion skickade Støre, tillsammans med Finlands president Alexander Stubb, ett direkt meddelande till Donald Trump.

Svaret från Trump kom i skriftlig form och var typiskt för den amerikanske presidentens kommunikationsstil: ”Käre Jonas: Med tanke på att ditt land beslutade att inte ge mig Nobels fredspris för att jag stoppat åtta krig PLUS, känner jag inte längre någon skyldighet att tänka enbart på fred”.

På frågan om Trump verkligen förstår att det inte är den norska regeringen som delar ut Nobelpriset svarar Støre diplomatiskt: ”Ja, jag tror att han har förstått det. Men det hindrar honom inte från att tycka att han borde få det. Det är Donald Trumps stil. Han har en stark identitet som att han har skapat fred och anser att han förtjänar priset.”

Støre befinner sig i Stockholm denna vecka för att avsluta sitt ordförandeskap i Samak, Arbetarrörelsens nordiska samarbetskommitté. Bara några dagar tidigare var han värd för ett toppmöte med de nordiska statsministrarna och Kanadas premiärminister Mark Carney.

”Jag upplevde en mycket stark gemenskap i värderingar, läsning av den internationella situationen och en praktisk vilja att hitta gemensamma åtgärder,” säger Støre om det nordiska samarbetet.

Under den så kallade Grönlandskrisen slöt de nordiska ledarna upp bakom Danmark. Men Støre understryker att frågan om Grönlands framtid långtifrån är avgjord: ”Detta är fortfarande ett projekt för Donald Trump,” varnar han.

När frågan om huruvida även Svalbard kan vara nästa mål för Trumps territoriella ambitioner kommer upp, är Støre bestämd: ”Jag tror att det är helt uteslutet. Svalbard är en helt integrerad del av kungariket Norge.”

Parallellt med de utrikespolitiska utmaningarna hanterar Støres regering även en allvarlig inhemsk kris. Samma dag som intervjun genomförs deltar flera av hans statsråd i ett sekretessbelagt möte på kungliga slottet i Oslo. Senare kommer beskedet att kronprinsessan Mette-Marit ska ge en intervju till NRK.

Bakgrunden är att dokument nyligen offentliggjorts som visar att den nu avlidne finansmannen och sexbrottslingen Jeffrey Epstein hade täta kontakter med personer från samhällseliten i Norge. Bland dessa finns fredsförhandlarna Terje Rød Larsen och Mona Juul, den tidigare statsministern och Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland, samt kronprinsessan Mette-Marit, som bland annat besökt Epsteins villa i Florida.

Statsministern har rekommenderat kronprinsessan att tala ut, men visar samtidigt förståelse för situationen: ”Hon borde, precis som andra, dela med sig till norska folket om realiteterna kring detta. Hon har sagt att hon kommer att göra det. Hon har också erkänt att hon har visat dåligt omdöme, vilket jag håller med om. Samtidigt vet vi att familjen befinner sig i en svår situation med hennes allvarliga hälsotillstånd som har försämrats.”

Det norska Stortinget har beslutat att tillsätta en kommission för att granska kontakterna mellan de norska makthavarna och Epstein. ”Det första är att få klarhet i hur omfattande det har varit. Jag har sagt att de personer som nämns här borde träda fram och förklara det själva,” säger Gahr Støre.

Skandalen har skakat om Norges självbild som humanitär stormakt, men statsministern försvarar landets internationella engagemang: ”Jag värnar om själva principen att Norge är engagerat i utrikespolitik, fredspolitik, nedrustningspolitik och har en aktiv biståndspolitik. Det är inte vad vi ska granska. Vi ska granska om det har funnits personer med ansvar som har missbrukat det ansvaret.”

Med val i Danmark och Sverige i antågande ser många till Norge, där Arbeiderpartiet gick segrande ur stortingsvalet förra året. Støre ser ett tydligt uppdrag för de nordiska socialdemokraterna: att skapa trygghet i människors vardag.

”I dag handlar det om två saker: säkerhetspolitik och hot mot våra länder i ett mer sårbart Europa, så att vi har trovärdiga svar genom vårt eget försvar, våra allianser och vår nordiska identitet. Det handlar också om levnadskostnaderna, vardagslivet för ekonomin, tryggheten i att man får ökad köpkraft och att man har ett ordnat jobb.”

”Förlängningen av detta är att socialdemokratin är en motkraft mot den högerpopulism som är utbredd i alla nordiska länder,” tillägger han.

När Islands kommande folkomröstning om att återuppta EU-medlemskapssamtal kommer på tal, är Støre försiktig: ”Vi följer debatten på Island med intresse. Samtidigt tror jag att det är norska förhållanden som avgör om detta blir en fråga i Norge. Det är fortfarande stor uppslutning för den samarbetsform vi har idag.”

Avslutningsvis berör Støre den pågående krisen kring Irankriget och Hormuzsundet, där Trump ställer krav på att USA:s allierade ska säkra trafiken i området. Støre är tydlig med Norges position: ”Europeiska länder kan inte dras in i kriget som det är nu. Att bekämpa hotet mot Hormuzsundet idag, om man ska göra det militärt, är att attackera positioner på land i Iran.”

Som ledare för ett land med världens femte största handelsflotta understryker han: ”Norge har precis haft ett möte med rederinäringen. Ingen där ber oss att skicka militära styrkor.”

Statsministern avslutar med att avfärda föreställningen att oljelandet Norge skulle tjäna på konflikten: ”Vi tjänar inte på det här kriget. Norge förlorar på alla krig eftersom världsekonomin är utsatt och vi har en öppen ekonomi. Vår pensionsfond är investerad i börser över hela världen. Om börserna går ner har det mycket större betydelse än oljepriset.”

Dela.

9 kommentarer

Leave A Reply