Kriget med Iran drabbar migrantarbetare hårt i Gulfstaterna

Gulfstaternas luftförsvar har framgångsrikt avvärjt många robotattacker, vilket har begränsat de materiella skadorna i regionen. Men den pågående konflikten med Iran har redan börjat få allvarliga konsekvenser för de mest sårbara i samhället – migrantarbetarna, som utgör den absoluta majoriteten av befolkningen i dessa länder.

”Efter krigsutbrottet såg vi, precis som i början av coronapandemin, hur folk rusade till butikerna för att bunkra mat, trots myndigheternas försäkringar om att lagren är goda,” berättar Mukhtar, som har arbetat i Förenade arabemiraten i drygt elva år.

När tidningen når Mukhtar befinner han sig på 20:e våningen i ett av Sharjahs höghus. Han beskriver en stad där biltrafiken är betydligt mindre intensiv än vanligt. Skolbarn får nu sin undervisning på distans och myndigheterna uppmanar aktivt företag att låta sina anställda arbeta hemifrån. Särskilt utsatta yrkesgrupper, framför allt byggnadsarbetare, avråds uttryckligen från att vistas utomhus.

Situationen hanteras med omfattande informationsinsatser där invånarna får löpande sms från myndigheter med uppdaterad information och varningar om läget. Scenerna i staden påminner starkt om de första veckorna under coronapandemin, menar Mukhtar.

Då, liksom nu, är det migrantarbetarna som drabbas hårdast. Dessa utgör omkring 90 procent av Förenade arabemiratens befolkning och arbetar främst inom byggbranschen och turismen – sektorer som är särskilt känsliga för kriser och osäkerhet.

”Jag kan inte påstå att jag inte vågar gå ut, men jag är mycket orolig för vart det här kan ta vägen,” säger Mukhtar. ”De ekonomiska följderna kan bli stora om konflikten drar ut på tiden. Många förlorar sin inkomst så fort de inte kan ta sig till jobbet.”

Förenade arabemiraten, som under senare år har arbetat intensivt för att diversifiera sin ekonomi bort från oljeberoendet, har byggt mycket av sin framgång på fastighetssektorn och serviceindustrin. Dessa branscher har lockat betydande utländska investeringar, mycket tack vare fördelaktiga skattevillkor, fria kapitalflöden och inte minst bilden av regionen som politiskt stabil och säker.

Mukhtar, som själv arbetar inom fastighetsbranschen, uttrycker nu oro för att den rådande situationen kan få långtgående konsekvenser för landets ekonomi om konflikten förvärras eller drar ut på tiden.

”Det är kanske för tidigt att säga att fastighetsmarknaden redan påverkats, men jag tror att vi går in i ett slags vänteläge som kan följas av en avmattning. Det gör att investeringar i långsiktiga projekt skjuts upp – och det riskerar i förlängningen att lamslå hela landet,” förklarar han.

Förenade arabemiraten, en federation av sju emirat som bildades 1971 efter självständigheten från Storbritannien, har genomgått en remarkabel utveckling tack vare sina omfattande gas- och oljefyndigheter. Landets strategiska fokus har dock under senare år riktats mot att bygga upp en robust serviceindustri, där främst turist- och finanssektorn har expanderat kraftigt, i synnerhet i Dubai.

Med sina 9,9 miljoner invånare, varav endast omkring en miljon är medborgare, är landets ekonomiska struktur helt beroende av den utländska arbetskraften. Majoriteten av migrantarbetarna kommer från Sydasien och arbetar under villkor som ofta kritiserats av internationella människorättsorganisationer.

För dessa arbetare innebär varje störning i den ekonomiska aktiviteten en omedelbar risk för deras försörjning, då de sällan har tillgång till sociala skyddsnät eller besparingar att falla tillbaka på. Om den nuvarande konflikten med Iran skulle eskalera ytterligare, finns därför risken att den humanitära situationen för denna grupp snabbt kan försämras avsevärt.

Myndigheterna i regionen står nu inför utmaningen att både hantera säkerhetssituationen och samtidigt minimera de ekonomiska skadeverkningarna – en balansakt som blir allt svårare ju längre konflikten pågår.