Grönland pekas ut i USA:s nya försvarsstrategi

I USA:s nya försvarsstrategi: Ökade krav på allierade och fokus på amerikanska intressen

USA har presenterat en ny nationell försvarsstrategi som markerar ett tydligt skifte i landets utrikespolitiska hållning. Det 34 sidor långa dokumentet, som offentliggjordes under fredagen, betonar att USA:s allierade i Europa och Asien måste ta ett större ansvar för att motarbeta fientliga stater som Ryssland och Nordkorea.

Enligt den nya strategin kommer Washington inte längre ”subventionera deras försvar”. Istället slår dokumentet fast att USA:s främsta målsättning ska vara att ”sätta amerikaner och deras konkreta intressen först”.

Detta innebär bland annat att försvarshögkvarteret Pentagon ska förse presidenten med ”trovärdiga alternativ för att garantera amerikansk militär och kommersiell tillgång till viktiga områden från Arktis till Sydamerika”. Strategin nämner särskilt Grönland, ”Amerikanska golfen” (Trumpadministrationens benämning på Mexikanska golfen) och Panamakanalen som strategiskt viktiga områden.

President Donald Trump har vid tidigare tillfällen uttryckt att USA borde ta kontroll över Panamakanalen, precis som han tidigare föreslagit gällande Grönland. Dessa uttalanden har väckt oro internationellt och ses nu delvis återspeglade i den officiella försvarsstrategin.

Den nya strategin innebär ett tydligt avsteg från den föregående versionen som publicerades 2022 under president Joe Bidens administration. I den tidigare strategin beskrevs Kina som USA:s främsta långsiktiga utmaning, medan den nya versionen tar en annorlunda ton.

”President Trump strävar efter stabil fred, rättvis handel och respektfulla relationer med Kina”, slår dokumentet fast. Målet är ”varken att dominera, kväva eller förnedra Kina”, vilket antyder en mindre konfrontativ hållning. Anmärkningsvärt är att Taiwan, som var en central punkt i Bidens strategi, inte nämns i den nya versionen. Detta kan tolkas som en betydande förändring i USA:s hållning till den känsliga frågan om Taiwans status.

Trots den mjukare retoriken finns dock formuleringar om att USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”, vilket visar att konkurrensperspektivet fortfarande är närvarande.

Ryssland beskrivs i dokumentet som ”ett ihållande men hanterbart hot mot Natos östra medlemmar under överskådlig framtid”. En central ståndpunkt är att USA:s Natoallierade idag beskrivs som ”mycket mäktigare än tidigare” och därför ”starkt positionerade för att ta det primära ansvaret för Europas konventionella försvar”.

Denna förskjutning av ansvar till de europeiska Natomedlemmarna ligger i linje med Trumps återkommande kritik mot att USA bär en oproportionerligt stor del av försvarskostnaderna inom alliansen.

En annan betydande förändring i den nya försvarsstrategin är att klimatförändringarna inte längre omnämns som ett säkerhetshot. Detta bryter med tidigare försvarsdoktriner där klimatet identifierats som en allt viktigare säkerhetsfaktor som påverkar allt från flyktingströmmar till naturkatastrofer och geopolitiska spänningar.

Sammantaget signalerar den nya försvarsstrategin ett paradigmskifte i amerikansk utrikespolitik där nationella intressen prioriteras framför traditionella allianser och multilaterala åtaganden. Strategin, som uppdateras vart fjärde år, kommer sannolikt att få betydande konsekvenser för USA:s förhållande till sina allierade och för den globala säkerhetsstrukturen under kommande år.