Grönländare trötta på Trump: ”Är galen”

I Grönland väcker Trumps uttalanden blandade känslor

Donald Trumps senaste uttalande om att USA ”absolut behöver Grönland” har återigen satt fokus på den arktiska ön, vars strategiska betydelse ökat markant de senaste åren. Reaktionerna bland grönländarna varierar från oro till skepsis, och frågan har blivit alltmer polariserande i det grönländska samhället.

Många grönländare tillhör den grupp som önskar självständighet från Danmark, men utan att bli en del av USA. En av dessa ser på Trumps senaste utspel med en viss distans, trots att den tidigare presidenten tidigare visat sig villig att verkställa kontroversiella hot, som den militära interventionen i Venezuela.

”Det är klart att det aldrig är trevligt när någon pratar över ens huvud. Ingen vill att någons land ska tas ifrån en, men än så länge har ingenting hänt, och jag tror att folk är trötta på att brusa upp sig över allt det här”, säger hon.

Men alla delar inte denna lugna inställning. En taxichaufför i huvudstaden Nuuk, som vill förbli anonym på grund av frågans känsliga natur, uttrycker djup oro över utvecklingen och ser Trumps senaste uttalanden som en obehaglig eskalering.

”Vi tänker såklart på vad han skulle kunna hitta på, och det här är inte bra. Han har ju visat att han är tillräckligt galen. Vi kan bara hoppas att han inte gör något idiotiskt”, säger chauffören.

Grönland har under senare år blivit föremål för ökat internationellt intresse, inte minst på grund av sina betydande naturresurser och strategiska läge i ett Arktis som präglas av klimatförändringar och geopolitisk konkurrens. Ön är formellt en autonom del av det danska riket, men med omfattande självstyre sedan 2009.

Angutimmarik Berthelsen från Sisimiut, Grönlands näst största stad, representerar ytterligare en position i debatten. Han har tidigare uttryckt stöd för Trump och anser fortfarande att Grönland skulle gynnas av att tillhöra USA snarare än Danmark inom det så kallade Rigsfællesskabet, den konstitutionella gemenskap som förenar Danmark, Grönland och Färöarna.

”Resten håller jag inte med om, alltså det med att det ska ske en annektering med tvång”, förtydligar Berthelsen, som menar att en eventuell militär intervention från USA:s sida inte oroar honom personligen.

”Det är inte så att jag är rädd för krig eller en militär invasion. Vi har ju inte ens vapen att försvara oss med, så det finns ändå inget vi kan göra, men det väcker helt klart känslor eftersom folk här vill undgå konflikter”, förklarar han.

Den här typen av diskussioner har pågått sedan Trump 2019 först uttryckte intresse för att ”köpa” Grönland, ett utspel som då avfärdades av både den danska och grönländska regeringen. Ändå har frågan fortsatt att skapa debatt, inte minst i ljuset av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Arktis där både Kina och Ryssland visat ökat intresse.

Berthelsen uttrycker framför allt oro över hur Trumps återkommande intresse för Grönland påverkar sammanhållningen i det grönländska samhället.

”Folk har vitt skilda uppfattningar och i vissa familjer har det gått så långt att man inte pratar med varandra om det här. Det är något som jag själv har upplevt”, berättar han.

Den grönländska regeringen har tidigare varit tydlig med att landets framtid ska bestämmas av grönländarna själva. Medan självständighetsrörelsen har ett starkt stöd, kvarstår betydande ekonomiska och politiska utmaningar innan en fullständig självständighet från Danmark kan bli verklighet.

Oavsett vad som händer med Trumps utspel, står Grönland inför en framtid där internationella intressen, klimatförändringar och frågor om suveränitet kommer fortsätta att forma både debatten och landets utveckling.