Grönländaren som vill stoppa Trump: ”Sociala medier är mitt vapen”

I det lilla huset på norra delen av Grönland sitter Orla Joelsen framför sin dator. Snötäckt landskap sträcker sig utanför fönstret, men Joelsens fokus är riktat mot skärmen. Den tidigare brandmannen har på senare tid blivit en oväntad frontfigur i vad som kan beskrivas som en modern form av motstånd mot amerikanska intressen på Grönland.

”Min sambo vill att vi ska flytta till Danmark, bort från allt detta,” säger Joelsen och skakar på huvudet. ”Men jag kan inte överge mitt land. Inte nu.”

Det som Joelsen refererar till är den uppmärksammade politiska situationen som uppstod när tidigare USA-presidenten Donald Trump 2019 uttryckte intresse för att ”köpa” Grönland. Uttalandet, som först verkade som ett skämt för många, utvecklades snabbt till en diplomatisk spänning mellan USA och Danmark, som har jurisdiktion över Grönland.

För Joelsen och många andra infödda grönländare var förslaget inte bara absurt – det upplevdes som en påminnelse om koloniala attityder som de länge kämpat emot.

”Grönland är inte till salu. Vi är ett folk med egen identitet, egen kultur, och rätt till självbestämmande,” förklarar han bestämt.

Efter att ha arbetat som brandman i över två decennier bestämde sig Joelsen för att använda sin pension på ett annat sätt än han ursprungligen planerat. Istället för fisketurer och lugna dagar har han blivit aktiv på sociala medier, där han delar information om Grönlands självständighetssträvan och mobiliserar opinion mot utländska försök att exploatera landets naturresurser.

”Sociala medier är mitt vapen,” säger han med ett leende som avslöjar både beslutsamhet och en viss förvåning över sin nya roll. ”Jag hade aldrig trott att jag som 58-åring skulle bli någon slags digital aktivist.”

Grönlands strategiska betydelse har ökat markant under de senaste åren. Klimatförändringarna har gjort tidigare otillgängliga områden möjliga att utforska för gruvdrift. Landet besitter betydande reserver av sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande komponenter i modern teknologi – från smartphones till vindkraftverk och elbilar.

USA:s intresse för Grönland är inte enbart ekonomiskt. Den geopolitiska aspekten är minst lika viktig. Med smältande isar öppnas nya sjövägar i Arktis, och både Ryssland och Kina visar ökat intresse för regionen.

”Det handlar inte bara om Trump längre,” förklarar Joelsen. ”Även om administrationen har bytts ut i Vita huset, så kvarstår de strategiska intressena. Skillnaden är bara att approachen har ändrats.”

Joelsen är noga med att påpeka att han inte är emot samarbete med USA eller andra länder. Hans oro gäller snarare hur sådana samarbeten utformas och vem som gynnas av dem.

”Vi har sett hur utländska företag kommer hit, exploaterar våra resurser, och lämnar mycket lite kvar till lokalbefolkningen. Det mönstret måste brytas,” säger han.

Den grönländska regeringen navigerar i en komplex situation. Å ena sidan strävar många efter ökad självständighet från Danmark, vilket kräver ekonomisk bärkraft. Å andra sidan finns en rädsla för att hamna i beroendeställning till nya, mäktiga intressenter.

Joelsens aktivism har inte gått obemärkt förbi. Han har fått både stöd och kritik från olika håll. Vissa anser att han överdriver hotet från USA, andra ser honom som en nödvändig röst i debatten om Grönlands framtid.

”Min familj är orolig. Min sambo vill flytta till Danmark där hon har släkt. Hon tycker jag drar för mycket uppmärksamhet till oss,” berättar Joelsen. ”Men jag känner att jag måste göra detta. För våra barns och barnbarns skull.”

I takt med att Arktis fortsätter att förändras, både miljömässigt och geopolitiskt, står människor som Orla Joelsen i frontlinjen för en kamp som handlar om mycket mer än bara landgränser och resurser. Det handlar om identitet, kultur och rätten till självbestämmande.

”Jag är ingen politiker eller expert,” avslutar Joelsen medan han skrollar igenom kommentarer på sitt senaste inlägg. ”Jag är bara en vanlig grönländare som inte vill se sitt hemland bli en bricka i ett geopolitiskt spel.”