Här attackerade Thailand med svenska stridsflyg

I somras användes svenska Jas Gripen för första gången i aktiv strid när Thailand attackerade Kambodja. Denna händelse markerar en historisk milstolpe för det svenska stridsflygplanet, som tidigare främst exporterats som ett avancerat försvarssystem utan att ha satts in i faktiska stridshandlingar.

Trots att Sverige har tydliga riktlinjer som avråder från vapenexport till länder som befinner sig i konflikt, har den thailändska regeringen nyligen fått klartecken att köpa ytterligare svenska stridsflygplan. Detta beslut väcker frågor om Sveriges efterlevnad av sina egna exportregler och den etiska dimensionen av vapenförsäljning till regioner med pågående spänningar.

I byn Chok Chey i Kambodja, nära gränsen till Thailand, är minnena från sommarens flygattack fortfarande färska. När DN:s reporter besöker området vittnar lokalbefolkningen om den rädsla som fortfarande präglar vardagen, trots den vapenvila som nu formellt råder mellan länderna.

”Jag sover inte om nätterna, rädd för att de ska attackera igen,” berättar Nhem Than, 56, som bor i ett av de drabbade områdena. Hans erfarenheter delas av många i regionen, där misstron mot vapenvilan är utbredd.

Konflikten mellan Thailand och Kambodja har djupa historiska rötter och har periodvis blossat upp kring territoriella dispyter, särskilt i gränsområden där tempelkomplex och landområden varit föremål för motstridiga anspråk. Den senaste upptrappningen, där Jas Gripen användes, representerar en av de allvarligaste militära konfrontationerna mellan länderna på flera år.

Sveriges roll i denna konflikt genom leveransen av avancerade stridsflygplan till Thailand har inte tidigare granskats i någon större utsträckning. Jas Gripen, som utvecklats av Saab, har varit en betydande exportframgång för svensk försvarsindustri, med Thailand som en av de större kunderna utanför Europa.

Försvarsexperter pekar på att denna incident ställer Sverige inför ett dilemma: å ena sidan landets strävan att upprätthålla en princip om att inte bidra till regionala konflikter genom vapenexport, å andra sidan ekonomiska och strategiska intressen kopplade till den svenska försvarsindustrin.

”Detta är ett tydligt exempel på den gråzon som existerar i internationell vapenhandel, där högtidliga principer ofta får ge vika för realpolitik,” säger en försvarsanalytiker som DN har talat med men som önskar vara anonym.

För befolkningen i Chok Chey och andra drabbade områden är de politiska övervägandena mindre relevanta än den omedelbara oron för sin säkerhet. Byinvånare beskriver hur de utvecklat egna varningssystem och evakueringsplaner i händelse av nya attacker.

”Vi har börjat lyssna efter ljudet av flygplan på ett helt annat sätt nu,” berättar en annan bybo. ”Barnen reagerar med panik så fort de hör något ljud från himlen.”

Den kambodjanska regeringen har framfört formella protester mot attackerna både till Thailand och till det internationella samfundet. Officiella företrädare har dock varit försiktiga med att direkt kritisera Sverige för dess roll som vapenleverantör.

Thailands försvarsdepartement har å sin sida försvarat användningen av Jas Gripen i vad de beskriver som ”nödvändiga försvarsåtgärder” mot påstådda gränskränkningar från Kambodjas sida.

Den nuvarande vapenvilan förhandlades fram med hjälp av regionala medlare från ASEAN, men få bedömare ser den som mer än en tillfällig paus i en långvarig konflikt. Diplomatiska källor antyder att bakomliggande frågor kring gränsdragning och resursfördelning förblir olösta.

För Sveriges del aktualiserar händelsen frågor om transparens och konsistens i tillämpningen av vapenexportriktlinjer. Kritiker menar att godkännandet av ytterligare försäljning av Jas Gripen till Thailand, trots den bevisade användningen i en väpnad konflikt, underminerar trovärdigheten i Sveriges uttalade position som förespråkare för fred och mänskliga rättigheter.

Medan den diplomatiska och politiska diskussionen fortsätter, lever människor som Nhem Than med den dagliga oron att himlen återigen ska fyllas av stridsflygplan – möjligen svenska sådana – som hotar deras liv och hem.