Trump återupplivar USA:s inflytande i Latinamerika med ny säkerhetsallians

Under ett uppmärksammat toppmöte på sin golfklubb utanför Miami samlade USA:s president Donald Trump nyligen tolv ledare från Latinamerika och Karibien för att bilda en ny militär säkerhetsallians. Redan i sitt välkomsttal satte Trump tonen för den nya relationen.

”Jag tänker inte lära mig ert förbannade språk. Jag har inte tid”, förklarade Trump rakt på sak, vilket skapade en märkbar spänning bland deltagarna.

Den obekväma stämningen lättades dock när utrikesminister Marco Rubio, som har spanska som modersmål, trädde fram. Efter att ha fått Trumps godkännande att kommunicera på spanska med de latinamerikanska ledarna, vände sig Rubio mot gästerna med en välkomnande gest: ”Ni är alla hjärtligt välkomna. Vi behöver er.”

Toppmötet fokuserade främst på bildandet av en militär koalition med syfte att bekämpa drogkarteller i regionen. Trump drog paralleller till tidigare insatser mot terrororganisationer i Mellanöstern.

”Precis som vi bildade en koalition för att utrota Islamska staten i Mellanöstern måste vi nu göra samma sak för att utrota kartellerna här hemma”, förklarade Trump. Han efterfrågade ett tydligare samarbete från de latinamerikanska länderna: ”Vi behöver er hjälp, ni måste hjälpa till – säg bara till oss var de finns.”

För att driva detta arbete har Trump utsett Kristi Noem, tidigare minister för inrikes säkerhet, som särskilt sändebud för alliansen. ”Nu när USA är säkert och våra gränser är säkra, vill vi fokusera på våra grannar”, sade Noem under en lunch med de konservativa ledarna.

Bland deltagarna på toppmötet fanns flera av USA:s närmaste allierade i regionen, däribland Argentinas president Javier Milei, El Salvadors president Nayib Bukele och Chiles nyvalde president José Antonio Kast. Även representanter från Bolivia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Guyana, Honduras, Panama, Paraguay samt Trinidad och Tobago var närvarande.

Flera länder som ingår i koalitionen – Bahamas, Belize, Guatemala, Jamaica och Peru – deltog dock inte i mötet. Anmärkningsvärt var också att Latinamerikas tre största ekonomier – Brasilien, Mexiko och Colombia – saknades helt, då dessa för närvarande styrs av vänsterorienterade regeringar.

Bakom den officiella retoriken om narkotikabekämpning och regional säkerhet döljer sig en mer komplex geopolitisk verklighet. Under de senaste två decennierna har USA förlorat betydande ekonomiskt inflytande i Latinamerika och Karibien till förmån för Kina, som systematiskt har stärkt sina band med regionen.

Kina har blivit den främsta handelspartnern och långivaren för många latinamerikanska länder. Exempelvis finansierar Kina det omfattande tunnelbanebygget i Bogotá i Colombia och har investerat över 30 miljarder kronor i megahamnen Chancay i Peru.

Som en del av sitt Belt and Road Initiative – det globala infrastrukturprojekt som lanserades av president Xi Jinping 2013 – har Kina lockat 20 länder i Latinamerika och Karibien till samarbeten. Under perioden 2014-2023 har Kina riktat ekonomiskt stöd på upp till 153 miljarder dollar till regionen, vilket är nästan tre gånger mer än USA:s investeringar under samma period.

Särskilt irriterande för Trump har varit det inflytande som kinesiska företag fått över strategiska tillgångar som Panamakanalen. Förra året pressade Trump Panamas president att utesluta ett kinesiskt företag från verksamheten där, något som nu är på väg att genomföras.

Trots Trumps fokus på narkotikakartellerna som smugglar kokain till USA, anses detta av många analytiker vara ett svepskäl för att återetablera en modern version av den historiska Monroedoktrinen från 1800-talet – principen om amerikanskt herravälde i västra halvklotet.

Så länge regionens tyngsta ekonomiska och politiska krafter – Brasilien, Mexiko och Colombia – motsätter sig denna vision kommer USA:s ambitioner om fullständig dominans att möta fortsatt motstånd, trots den nybildade alliansen.