EU:s framtid hotas om klimatomställningen bromsas, varnar Timmermans

EU står inför ett avgörande vägval där klimatomställningen inte bara handlar om miljö utan också om unionens suveränitet och överlevnad. Det menar Frans Timmermans, den nederländske socialdemokraten som fram till hösten 2023 var EU-kommissionens vice ordförande och arkitekten bakom unionens klimatpolitik.

I en intervju med Dagens Nyheter varnar Timmermans för allvarliga konsekvenser om EU bromsar sin gröna omställning.

”Det som sker nu är ärligt talat farligt. Om vi bara byter ut ryska fossila bränslen mot amerikanska eller från gulfstaterna kommer vi att bli utsatta för utpressning. Vi kommer att bli vasallstater, dominerade av USA, Kina eller Ryssland,” säger han.

Timmermans jämför dagens situation med tiden före Sovjetunionens kollaps, där få kunde föreställa sig de stora förändringar som skulle komma – förrän de var verklighet. På samma sätt ser han nu tecken på omfattande geopolitiska skiften, där personkulten kring ledare som Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin är särskilt oroande.

Enligt Timmermans har två faktorer bidragit till den inbromsning som nu sker i EU:s klimatarbete. Dels Rysslands invasion av Ukraina som tvingade Europa att snabbt avveckla sitt beroende av rysk gas, dels att centerhögern ”föll för frestelsen” att dra in klimatfrågan i kulturkriget.

”Det skapar så mycket osäkerhet kring om vi kommer att fullfölja vad vi har enats om. Det hindrar i sin tur de investeringar som krävs,” förklarar han.

Den 10 februari i år klubbade EU-parlamentet nya klimatmål för 2040 där ambitionerna på flera områden sänkts jämfört med tidigare planer. Utsläppen ska nu minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990, men 5 procent av minskningen får åstadkommas genom klimatåtgärder i fattigare länder – något som går emot EU:s klimatvetenskapliga råds rekommendationer.

Även utvidgningen av unionens utsläppshandel skjuts fram ett år till 2028, och det tidigare beslutet om nollutsläpp från nya bilar från 2035 har ersatts med ett krav på 90 procent lägre utsläpp.

Timmermans är särskilt bekymrad över EU:s fortsatta energiberoende. Visserligen har importen av rysk gas minskat med 75 procent sedan 2021, men den totala gasimporten har bara minskat marginellt. I stället har EU fyrfaldigat importen av amerikansk gas.

”Vi skapar ett nytt beroende i stället. Det är aldrig bra att vara beroende av en utländsk producent och det är särskilt dåligt att vara beroende av Trump,” varnar han.

Ett annat strategiskt problem är Europas beroende av kinesisk batteriproduktion. Timmermans påpekar att batterier blir allt viktigare ur försvarssynpunkt, från soldatutrustning till drönare och framtidens militära farkoster.

”Kinas satsning på elbilar är en strategisk investering i deras framtida försvarsförmåga. Det måste vi som européer också förstå,” säger han och efterlyser större europeiska offentliga investeringar i energiomställningen, jämförbart med de ökade försvarsanslagen efter Rysslands invasion av Ukraina.

På frågan om vilka misstag som begicks med EU:s klimatpolitik pekar Timmermans på bristen på social rättvisa: ”Vi misslyckades med att skapa tillräcklig klimaträttvisa. Subventioner av elbilar, solceller och så vidare har gynnat redan välställda människor. De som redan har det tufft ekonomiskt har inte gynnats, trots att de drabbas värst när elpriser stiger.”

Han avvisar dock kritiken att klimatmålen sattes för högt. Energipriskrisen berodde på Rysslands invasion, inte på klimatomställningen, menar han. ”Att låsa in framtida generationer i fossila bränslen är inte ett smart policydrag.”

Avslutningsvis riktar Timmermans en fråga till Sverige: ”Jag förstår inte vad som har hänt med er. Ni har alltid visat omvärlden att det går att ha en välfärdsstat med höga nivåer av produktivitet, och samtidigt minska utsläppen. Varför är det inte längre fallet i Sverige?”