Hot mot judar i USA ökade efter Irankrigets utbrott

Ett potentiellt massmord på judisk-amerikanska barn i Michigan kunde avvärjas under torsdagen då säkerhetsvakter lyckades stoppa ett fordon som forcerat porten till en stor synagoga med tillhörande förskola utanför Detroit. 140 barn klarade sig oskadda, medan personen som körde bilen genom församlingslokalerna sköts ihjäl i en konfrontation med vakter.

Något uttalat motiv är ännu inte fastställt. Men såväl amerikanska medier som etablerade organisationer mot antisemitism betraktar attacken som ett hatbrott riktat mot amerikanska judar.

Antalet antisemitiska dåd i USA – både våld och hot – har ökat dramatiskt sedan Hamas attack den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande militära offensiv i Gaza, enligt den judiska organisationen Anti-Defamation League (ADL). Under 2023 identifierade ADL fler än 9 300 fall av antisemitism i USA, den högsta siffran sedan organisationen började sin kartläggning 1979.

Hotbilden mot amerikanska judar har eskalerat ytterligare sedan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran den 28 februari i år, uppger Secure Community Network, en organisation som förser judiska institutioner i USA med säkerhetsråd. Enligt deras kartläggning registrerades 4 300 hot mot judar på internet under de fyra dygn som följde på USA:s och Israels bombattacker mot Iran – en dubblering jämfört med dagarna innan konflikten intensifierades. I flera av inläggen beskrivs just amerikanska synagogor som legitima måltavlor.

I New York, med sina stora judiska och muslimska befolkningsgrupper, har situationen varit särskilt spänd. Förra helgen arrangerade Trumpaktivisten Jake Lang en kontroversiell demonstration utanför borgmästaren Zohran Mamdanis tjänstebostad Gracie Mansion på övre Manhattan. Lang hade bland annat tagit med sig en get till aktionen, vilket drog till sig omkring hundra motdemonstranter.

Medan många demonstranter var fredliga, greps två unga män, 18 och 19 år gamla, som rest från Philadelphias förorter med hemmasnickrade bomber. Emir Balat och Ibrahim Kayumi står nu åtalade för IS-relaterad terrorism, ett fall som visar på den tilltagande radikaliseringen i samband med den geopolitiska spänningen.

Mamdani är New Yorks första muslimska borgmästare, ett faktum som blivit föremål för intensiv debatt i den polariserade amerikanska politiken. Under ramadan arrangerade borgmästaren traditionella kvällsmåltider efter solnedgången i såväl residenset som i City Hall. Bilderna av dessa muslimska firanden har resulterat i rasistiska attacker från ledande republikanska politiker.

Senatorn från Alabama, Tommy Tuberville, delade exempelvis en bild på sociala medier där ena halvan visar World Trade Centers brinnande torn från 11 september 2001 och andra halvan Mamdani i stadshuset omgiven av unga amerikanska gäster under ramadanfirandet 25 år senare. ”Fienden är innanför grindarna”, skrev Tuberville som kommentar.

Detta inlägg fick den demokratiska senatorn Chuck Schumer – den högst rankade judiska politikern i USA:s historia – att kraftfullt svara: ”Islamofobiskt hat som detta är i grunden oamerikanskt och vi måste konfrontera och övervinna det närhelst det visar sitt fula tryne.”

Den ökande spänningen mellan olika religiösa och etniska grupper i USA speglar en bredare trend av polarisering i det amerikanska samhället, som förstärkts av internationella konflikter och inrikespolitiska motsättningar. Händelsen i Michigan representerar bara det senaste i en oroande serie incidenter som sätter fokus på växande extremism och samhällssplittring.

Säkerhetsexperter varnar för att den upptrappade retoriken från politiska ledare kan fungera som bränsle för extremistiska handlingar, särskilt under ett valår när sociala och politiska spänningar tenderar att intensifieras. Judiska och muslimska samhällsorganisationer i USA har uppmanat till ökad vaksamhet kring sina institutioner, samtidigt som många arbetar för att främja dialog mellan olika trossamfund.

Enligt säkerhetsanalytiker kan den skärpta situationen kräva mer resurser för att skydda religiösa institutioner, samtidigt som många efterlyser ett mer ansvarsfullt språkbruk från ledande politiker för att minska polariseringen i det offentliga samtalet.