IgNobelprisutdelningen flyttas – riskabelt för pristagare att besöka USA

I 35 år har IgNobelpriset lockat forskare från hela världen till USA. Men nu bryts traditionen. På grund av det förändrade politiska läget under Trump-administrationen flyttar den prestigefyllda ceremonin till Europa, med Zürichs universitet i Schweiz som första stopp.

Sedan starten 1991 har prisutdelningen ägt rum vid ansedda lärosäten i Massachusetts, såsom Harvard, MIT och Boston University. Men förra året skedde något oroväckande – flera pristagare valde för första gången att inte delta i ceremonin.

”Under det senaste året har det blivit riskabelt för våra gäster att besöka landet,” förklarar Marc Abrahams, prisets grundare och ceremoniledare, i ett officiellt uttalande.

Den politiska utvecklingen i USA har skapat en situation där internationella akademiker känner osäkerhet kring resor till landet. Detta har tvingat arrangörerna att tänka om kring evenemangets geografiska placering.

Zürich blir nu ett nytt hem för IgNobelpriset, något som Abrahams ser positivt på. Han berömmer det schweiziska engagemanget och humoristiskt tillägger att staden ”snabbt förflyttat berg – bara bildligt talat, eftersom det i Schweiz är olagligt att fysiskt flytta på berg” för att göra ceremonin möjlig.

Abrahams menar att Schweiz är särskilt lämpat för uppdraget och lyfter fram landets historiska bidrag till vetenskap och kultur: ”Schweiz har gett upphov till många oväntade bra saker – Albert Einsteins fysik, världsekonomin och gökuret kommer genast för mig – och hjälper nu ännu en gång världen att uppskatta osannolika människor och idéer.”

Strategin för framtiden är att etablera en roterande modell för prisutdelningen. Zürich kommer att stå värd för ceremonin under jämna år, medan andra europeiska städer får möjligheten under udda år. ”På det sättet kommer det att bli lite som Eurovision Song Contest, med Zürich som bas,” jämför Abrahams.

IgNobelpriset, som delas ut i tio kategorier som varierar från år till år, är känt för att uppmärksamma forskning som först får människor att skratta, sedan att tänka. Namnet är en ordlek som anspelar på Nobelpriset och det engelska ordet ”ignoble” (oädel).

Förra årets pristagare belönades för forskning kring bland annat illaluktande skor (ingenjörsdesign), en vetenskapligt perfekt pastasås (fysik), och hur zebraränder kan skydda kor mot flugor (biologi). En studie om hur narcissister reagerar på beröm för sin intelligens fick priset i psykologi.

Det som gör ceremonin särskilt unik är att priserna traditionellt delas ut av verkliga Nobelpristagare, vilket skapar en anmärkningsvärd koppling mellan etablerad och okonventionell forskning.

Årets IgNobelprisceremoni kommer att äga rum torsdagen den 3 september vid Zürichs universitet. Evenemanget markerar en historisk förändring för denna kultförklarade akademiska tradition, som i 35 års tid har firat vetenskapens mer udda och överraskande sidor.

Flytten från USA till Europa signalerar inte bara en logistisk förändring utan även en påminnelse om hur politiska spänningar kan påverka internationellt vetenskapligt utbyte. För många forskare och vetenskapsintresserade förblir dock IgNobelpriset en ljuspunkt som belyser värdet av kreativitet, nyfikenhet och humor inom forskarvärlden – oavsett geografisk plats.