Irans nye ledare Mojtaba Khamenei ”spelade nyckelroll” i spelet om vapenvilan

I bakgrunden av dramatiska hot: Så förhandlades vapenvilan fram

Världen höll andan under de tio dramatiska timmarna mellan Donald Trumps hotfulla uttalande om att den iranska ”civilisationen ska dö” och tisdagskvällens överraskande besked om en två veckors vapenvila. Situationen väckte omedelbart frågor: Var detta början på ett förödande storkrig eller bara ytterligare ett av Trumps karakteristiska förhandlingsutspel?

Flera amerikanska medier har nu, med hjälp av anonyma källor från både USA och medlarländerna Pakistan, Egypten och Turkiet, kartlagt händelseförloppet som ledde fram till den oväntade överenskommelsen.

Tisdagen inleddes med oroväckande signaler. Efter USA-presidentens hotfulla uttalande på morgonen amerikansk tid kom rapporter via egyptiska medlare att Iran hade avbrutit alla kontakter med amerikanerna, enligt Wall Street Journal. Men dessa uppgifter var felaktiga, hävdar källor till Axios, alternativt kan de ha varit en del av inhemsk propaganda.

Medan krisen utvecklades deltog Trump i påskevenemang i Washington och publicerade ett stort antal inlägg på sin sociala medieplattform Truth Social – dock inte om den pågående konflikten, utan om vilka kandidater han stödjer inför val till delstatsparlamentet i Indiana.

Trumps närmaste medarbetare och supportrar i kongressen spekulerade sinsemellan om presidenten faktiskt planerade att verkställa sina hot samma kväll. I interna diskussioner varnade vissa för potentiellt katastrofala konsekvenser av ett storanfall, medan andra uttryckte stöd för en sådan åtgärd.

Vad allmänheten inte kände till var att intensiva förhandlingar pågick bakom kulisserna, kända endast för en mindre krets. Redan på måndagskvällen – flera timmar före Trumps uttalande om ”civilisationens” undergång – hade pakistanska medlare fått USA:s godkännande för ett förslag som innebar två veckors vapenvila.

Förslaget baserades sannolikt på de tio villkor som Iran tidigare lagt fram för att öppna Hormuzsundet. Flera av dessa villkor framstod som svårsmälta ur amerikanskt perspektiv – exempelvis Irans krav på att fortsätta anrika uran, erhålla ekonomisk kompensation för krigets skador samt att USA skulle lämna samtliga militärbaser i regionen.

Trots detta accepterades listan som en utgångspunkt för fortsatta förhandlingar. I detta kritiska läge hängde förhandlingarnas framgång på en enda person, och det var inte Donald Trump, utan Mojtaba Khamenei – Irans högste ledare som tillträtt efter att hans far Ali Khamenei dödats i krigets inledande skede.

Mojtaba Khamenei har hållit en låg profil sedan han tillträtt, vilket är förståeligt med tanke på att han sannolikt utgör ett potentiellt mål för israeliska eller amerikanska attacker. Hans tillbakadragenhet har gett upphov till spekulationer – vissa rykten har hävdat att han avlidit, andra att han skulle vara allvarligt skadad och oförmögen att utöva sitt ämbete.

Enligt Axios källor var Mojtaba Khamenei dock aktivt involverad i förhandlingarna under både måndagen och tisdagen. Av säkerhetsskäl arbetar han genom budbärare som förmedlar handskrivna order. Samtliga avgörande beslut passerade genom Mojtaba Khamenei, och till slut gav han sitt godkännande till vapenvilan.

”Utan grönt ljus från honom hade det inte blivit något avtal,” säger en regional källa till Axios.

Trump kommer sannolikt att hävda att hans hårda linje gav resultat, att Iran gav efter inför de upptrappade hoten. Samtidigt kan den iranska regimen framställa det som att de lyckades få slut på bombningarna utan att göra några större eftergifter gentemot USA.

När vapenvilan väl trätt i kraft kvarstod flera viktiga frågor: Kommer Hormuzsundet verkligen att hållas öppet nu? Kan de planerade samtalen i Pakistan på fredagen leda någonstans, med tanke på parternas fundamentalt olika ståndpunkter? Och kanske mest oroande: Vad händer när den tvåveckorslånga vapenvilan löper ut?

För att besvara dessa frågor krävs möjligen en diplomatisk fingertoppskänsla som varken Trump eller Khamenei hittills har visat prov på. Den tillfälliga vapenvilan har skapat ett andrum, men de långsiktiga spänningarna mellan USA och Iran kvarstår oförändrade, och regionen fortsätter att balansera på randen till en större konflikt.