Den iranska regimens internetnedstängning fortsätter att isolera miljontals medborgare, trots tidigare löften om att återställa förbindelserna till omvärlden. Nedstängningen, som pågått sedan de omfattande protesterna inleddes, håller stora delar av den iranska befolkningen avskuren från både internationell kommunikation och tillförlitlig information.

Enligt oberoende observatörer är majoriteten av landets 85 miljoner invånare fortfarande utan tillgång till sociala medier och andra digitala kommunikationsplattformar. Organisationer som övervakar internettillgång globalt rapporterar att trafiken från Iran är betydligt lägre än normala nivåer, vilket motsäger regimens påståenden om en gradvis återgång.

Tidigare denna vecka meddelade landets kommunikationsminister att internetförbindelsen successivt skulle återställas i hela landet. Men verkligheten visar ett annat scenario, där endast begränsade och hårt censurerade delar av nätet är tillgängliga för befolkningen.

Parallellt med den fortsatta internetblockaden har landets polischef kommit med ett anmärkningsvärt uttalande. Han erbjuder nu demonstranter att frivilligt överlämna sig till myndigheterna i utbyte mot mildare straff. Detta tolkas av människorättsorganisationer som ett tecken på regimens växande oro över protesternas omfattning och uthållighet.

”Detta är ett klassiskt försök att splittra proteströrelsen genom att erbjuda en skenbar kompromiss,” säger en Iran-expert vid Utrikespolitiska institutet. ”Liknande taktik har använts vid tidigare protestperioder i landet.”

Internetnedstängningen har flera allvarliga konsekvenser för det iranska samhället. Förutom att begränsa informationsflödet om protesterna både inom och utanför landet, påverkas ekonomin negativt när företag inte kan kommunicera med omvärlden. Hälsovårdssystemet drabbas också när samordning och informationsdelning försvåras.

Särskilt hårt drabbar nedstängningen landets unga befolkning, där en stor andel är under 30 år och vana internetanvändare. För denna generation representerar internet inte bara ett kommunikationsverktyg utan också en viktig länk till omvärlden och alternativa informationskällor utanför statens kontroll.

Protesterna, som startade efter den 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolis förvaring, har nu pågått i över en månad och spridit sig till landets samtliga 31 provinser. Enligt uppgifter från människorättsorganisationer har säkerhetsstyrkor dödat hundratals demonstranter och arresteringar sker dagligen.

Experter menar att den nuvarande vågen av protester skiljer sig från tidigare genom sin bredd och uthållighet. Det är inte längre bara en fråga om politisk frihet utan handlar i grunden om kvinnors rättigheter och en grundläggande förändring av samhällsstrukturen.

Den iranska regimens försök att kontrollera informationsflödet genom internetnedstängning är inte unikt. Under de senaste åren har liknande taktik observerats i länder som Myanmar, Belarus och Etiopien i samband med politisk turbulens.

Internationella samfundet har fördömt internetblockaden och uppmanat Iran att återställa fullständig uppkoppling. EU har diskuterat ytterligare sanktioner mot Iran med hänvisning till både internetnedstängningen och det våldsamma bemötandet av demonstranter.

Tekniskt kunniga iranier försöker kringgå censuren genom VPN-tjänster och andra verktyg, men regimen har intensifierat sina ansträngningar att blockera även dessa alternativ. Vissa aktivister har också använt satellitbaserad kommunikation, men dessa lösningar är inte tillgängliga för den genomsnittliga medborgaren.

Medan världens uppmärksamhet riktas mot Irans kärnenergiprogram och internationella relationer, fortsätter den digitala isoleringen av landets befolkning – ett faktum som riskerar att fördjupa klyftan mellan regimen och dess medborgare ytterligare.

Dela.

10 kommentarer

Leave A Reply