Iranska fullträffar mot radarstationer ökar oron i Tel Aviv

Under krigets första dagar gav USA:s avancerade radarsystem israeler livsviktig förvarning

Under den inledande veckan av konflikten kunde amerikanska AN/FPS-132-radarsystemet i Qatar omedelbart varna Israels befolkning när ballistiska missiler avfyrades från Iran. Med en imponerande räckvidd på över 500 mil övervakade systemet hela luftrummet från Cypern till Sri Lanka. En annan kritisk komponent i Israels luftförsvar var den amerikanska radarstationen vid den jordanska flygbasen Muwaffaq.

Informationen från dessa system gav civila i Israels centrala delar cirka åtta minuter att söka skydd i säkerhetsrum – en tidsmarginal som var mer än tillräcklig för de flesta att hinna i säkerhet.

Enligt flera medieuppgifter har båda dessa högteknologiska anläggningar, värda miljarder kronor, nyligen satts ur spel av betydligt billigare iranska självmordsdrönare som kostar endast några hundra tusen kronor styck. Konsekvenserna för den israeliska civilbefolkningen är allvarliga – varningstiden har reducerats från åtta minuter till mindre än två minuter mellan luftlarm och nedslag.

Israeliska militära källor har varken bekräftat eller dementerat uppgifterna om de iranska träffarna mot radarsystemen. Civilbefolkningen har dock märkt av den förkortade varningstiden, vilket resulterat i fallolyckor och skador när människor försöker nå skyddsrummen i panik.

Den förstörda radarstationen i Jordanien utgjorde en vital del av USA:s THAAD-system (Terminal High Altitude Area Defense), som är landets mest sofistikerade försvarssystem mot inkommande ballistiska missiler. THAAD är konstruerat för att oskadliggöra missiler på hög höjd i atmosfären och består av ett mobilt system monterat på cirka tio lastbilar. Varje fordon fungerar som avskjutningsplattform för omkring femtio luftvärnsrobotar.

THAAD representerar en modernare och effektivare generation jämfört med det äldre Patriot-systemet, som för närvarande genomgår moderniseringar i samarbete med europeiska NATO-medlemmar.

Israels eget försvar mot ballistiska missiler bygger främst på två system: Arrow 3, som neutraliserar missiler utanför atmosfären, och Arrow 2, som verkar närmare jordens yta. Dessa system har enligt bedömare visat sig mycket effektiva. Till skillnad från det tidigare konfrontationen med Iran i somras har de israeliska myndigheterna dock valt att inte offentliggöra information om systemens träffsäkerhet under den pågående konflikten.

Under de senaste dagarna har Iran minskat antalet missilattacker mot Israel med cirka 80 procent jämfört med krigets inledningsskede. Denna minskning kan delvis förklaras med att Iran för tillfället prioriterar attacker mot Gulfstaterna, där de bedömer att effekten blir större. En annan bidragande faktor är att Israel genom motattacker har lyckats förstöra hundratals iranska missilramper.

Situationen illustrerar en oroväckande utveckling i modern krigföring, där relativt billiga drönarsystem har visat sig kunna neutralisera extremt dyra och tekniskt avancerade försvarssystem. För Israels civila befolkning innebär detta en dramatiskt försämrad möjlighet att hinna söka skydd vid missilattacker – en realitet som ökar den psykologiska pressen på ett redan hårt prövat samhälle.

Experter följer nu noga hur denna tekniska utveckling kan komma att påverka framtida konflikter och försvarsdoktriner, där traditionella kostnadsbedömningar och försvarssystem kan behöva omvärderas i grunden.