Islamiska revolutionsgardet ska terrorlistas i EU

EU överens om att terroriststämpla Irans revolutionsgarde

EU-ländernas utrikesministrar har kommit överens om att sätta upp det islamiska revolutionsgardet (IRGC) i Iran på EU:s lista över terrororganisationer. Beslutet markerar en betydande förändring i EU:s hållning mot den iranska regimens mäktigaste institution, som länge fungerat som en stat i staten.

Flera medlemsländer, däribland Sverige, Tyskland och Belgien, har under lång tid drivit på för denna terrorklassning. Den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergard uttryckte tillfredsställelse över beslutet och betonade Sveriges aktiva roll.

”Jag kom hit med en enig riksdag i ryggen. Sverige har verkligen legat på i den här frågan,” sade Stenergard, som även efterfrågade ytterligare EU-åtgärder mot den iranska regimen.

Länder som tidigare motsatt sig terrorstämpeln – främst Frankrike, Spanien och Italien – har nu ändrat ståndpunkt. Den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot beskriver bakgrunden till omsvängningen som ”den våldsammaste repressionen i Irans moderna historia” med hänvisning till regimens brutala svar på de senaste månadernas protestvåg.

”Vi uppmanar Irans myndigheter att frige de tiotusentals fångar som kastats i fängelse och upphöra med avrättningarna, återställa tillgång till internet och låta det iranska folket besluta sin egen framtid,” förklarade Barrot.

EU:s terrorlista omfattar för närvarande cirka 20 organisationer, inklusive Hamas och Hizbollah – grupper som samarbetar med Revolutionsgardet i regionen. Personer som tillhör dessa organisationer nekas inresa i EU och deras ekonomiska tillgångar fryses.

Många av Revolutionsgardets ledande figurer är redan föremål för EU-sanktioner, vilket väcker frågor om terrorstämpelns konkreta effekter. Malmer Stenergard betonar dock den symboliska betydelsen av beslutet.

”Man ska inte underskatta den politiska signalen i det här läget. Det betyder att världen ser de fruktansvärda övergreppen, även om regimen gör allt den kan för att dölja dem,” sade den svenska utrikesministern.

Iran har isolerat sig från omvärlden genom att stänga ner internet, vilket försvårar dokumentationen av övergreppen mot demonstranter. Enligt den USA-baserade organisationen HRANA, som samlar information via nätverk inne i Iran, har över 6 000 personer bekräftats döda under protesterna. Andra källor uppger siffror på tiotusentals döda.

Kritiker av terrorklassningen har tidigare varnat för att detta steg skulle kunna stänga diplomatiska kanaler till den iranska regimen. EU:s utrikeschef Kaja Kallas tillbakavisade dock denna oro.

”Vår bedömning är att diplomatiska kanaler förblir öppna. Kontakterna med utrikesministern omfattas inte [av terrorklassningen],” förklarade Kallas.

Det finns dock farhågor att Iran kan svara med att gripa fler europeiska medborgare. Den iranska regimen har tidigare använt utländska fångar som förhandlingsbrickor, vilket den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus fall illustrerar. Han satt fängslad i 790 dagar innan han släpptes tidigare i år. Nyligen flyttades två franska medborgare från fängelse till husarrest på den franska ambassaden i Teheran.

Parallellt med terrorstämpeln antog EU:s utrikesministrar ytterligare sanktioner mot Iran. Dessa omfattar 21 personer och organisationer med koppling till våldet mot demonstranter, inklusive Irans inrikesminister och riksåklagare, som nu får inreseförbud och frysta konton inom EU.

Med de nya tilläggen är totalt 247 personer och 50 organisationer i Iran föremål för EU-sanktioner relaterade till människorättskränkningar – ett tydligt budskap om EU:s växande oro över situationen i landet.