Israels parlament säger ja till dödsstraff

De senaste händelserna i den israeliska politiken har tagit en kontroversiell vändning när knesset, Israels parlament, på måndagskvällen röstade igenom en lagändring som möjliggör dödstraff för vad som definieras som ”nationalistiskt motiverade mord”. Med 62 röster för, 48 mot och en nedlagd röst godkändes lagförslaget som framför allt riktar sig mot palestinier.

Lagförslaget, som drevs fram av det ultranationalistiska partiet Judisk makt (Otzma Yehudit), har länge varit en hjärtefråga för partiets ledare Itamar Ben-Gvir. Lagen är utformad så att den specifikt kan tillämpas på palestinier som begår mord i Israel, men exkluderar israeler som dödar palestinier – en asymmetri som väckt stark kritik både inom och utanför landet.

En särskilt kontroversiell aspekt av den nya lagen är att domstolar kan besluta om dödsstraff även utan att åklagaren i ärendet yrkat på det. Det krävs heller inte enhällighet bland domarna för att utdöma det yttersta straffet, vilket avviker från praxis i många andra rättsystem där dödsstraff förekommer.

Den nya lagstiftningen kan teoretiskt sett tillämpas på alla territorier som Israel i praktiken kontrollerar, inklusive ockuperade Västbanken och ungefär halva Gazaremsan. Detta utökade jurisdiktionella omfång har bidragit till att flera israeliska människorättsorganisationer omedelbart meddelat att de kommer att överklaga beslutet till Israels högsta domstol.

Internationella reaktioner har inte låtit vänta på sig. Redan innan omröstningen, i söndags, gick Storbritannien, Tyskland, Italien och Frankrike ut med ett gemensamt uttalande där de varnade mot att anta lagförslaget. ”Vi är särskilt oroade över att lagförslaget i praktiken är av diskriminerande natur,” framhöll de fyra ländernas utrikesministrar.

Sverige har också anslutit sig till kritiken. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uttryckte sitt avståndstagande i ett inlägg på sociala medieplattformen X.

Dödsstraff har visserligen existerat i den israeliska lagstiftningen sedan tidigare, men har varit begränsat till extremt allvarliga brott som högförräderi, folkmord och brott mot mänskligheten. Straffet har endast verkställts två gånger i Israels moderna historia, senast 1962 när nazistiska krigsförbrytaren Adolf Eichmann, som spelade en central roll i Förintelsen, avrättades genom hängning.

Lagändringen kommer i en tid av intensifierad konflikt i regionen och har beskrivits av kritiker som ett steg mot ökad diskriminering och potentiellt systematiska människorättsbrott. Vissa bedömare menar att lagen ger ytterligare bränsle åt de som anklagar Israel för att bedriva en apartheidliknande politik i de palestinska områdena.

Lagförslaget fick initialt klartecken i en första omröstning i knesset i november förra året, men den slutliga omröstningen har skett i skuggan av kriget i Gaza och den ökade spänningen på Västbanken.

Experter på folkrätt och internationell humanitär rätt har uttryckt oro för att lagen kan strida mot grundläggande principer om icke-diskriminering och likhet inför lagen. Den selektiva tillämpningen av dödsstraff baserat på etnisk eller nationell identitet riskerar att ytterligare fördjupa klyftan mellan israeler och palestinier.

Det återstår att se hur Israels högsta domstol kommer att hantera de utlovade överklagandena och om lagen kommer att kunna tillämpas i praktiken. Under de senaste åren har domstolen vid flera tillfällen granskat och ibland underkänt kontroversiell lagstiftning, särskilt när den bedömts stå i strid med grundläggande demokratiska principer eller internationell rätt.