Japans planer på att överge pacifismen väcker protester

I den japanska säkerhetspolitiken pågår just nu en historisk omvälvning. Premiärminister Sanae Takaichi driver på för grundlagsändringar som kan förändra landets pacifistiska hållning, vilken varit ett fundament i den japanska identiteten sedan andra världskriget.

Japans konstitution, som formades efter landets nederlag 1945, innehåller den berömda artikel 9 som uttryckligen förbjuder Japan att använda eller hota med militärt våld för att lösa internationella konflikter. Denna grundpelare har begränsat landets militära kapacitet till enbart självförsvar och har varit en central del av efterkrigstidens japanska utrikespolitik.

Men premiärminister Takaichi, som betraktas som en ”försvarshök” inom det politiska spektrumet, argumenterar nu för att grundlagen måste moderniseras för att möta ”vår tids krav”. Hennes regeringsparti LDP vill särskilt revidera eller avskaffa artikel 9, vilket skulle möjliggöra en mer offensiv försvarspolitik.

Förändringen är inte okontroversiell. Under helgen samlades demonstranter i städer över hela Japan för att protestera mot de föreslagna ändringarna. Kritikerna menar att den pacifistiska grundlagen har tjänat Japan väl genom att hålla landet utanför internationella konflikter, som exempelvis USA-ledda militära insatser i Mellanöstern. De argumenterar också för att resurserna istället borde läggas på sociala områden som sjukvård och utbildning snarare än på militära utgifter.

Takaichi har redan under sin tid som premiärminister visat tydliga tecken på en ny säkerhetspolitisk inriktning. Ett konkret exempel är lättnaderna i exportrestriktioner för vapen. Japan kan nu exportera alla typer av vapen till 17 länder med vilka Japan har försvarssamarbete. Den enda kvarvarande begränsningen är att mottagarländerna inte får befinna sig i väpnad konflikt.

Parallellt har Takaichis regering övergivit den länge följda principen om att försvarsutgifterna inte ska överstiga 1 procent av BNP. Innevarande år kommer Japan att spendera närmare 2 procent av BNP på försvaret, vilket representerar en dramatisk ökning.

Flera geopolitiska faktorer driver på denna förändring. Ett alltmer aggressivt Nordkorea, med återkommande robotprovskjutningar över japanskt territorium, utgör ett tydligt hot. Samtidigt har Kinas växande militära kapacitet och territoriella anspråk i Östkinesiska havet ökat oron i Tokyo. Dessa regionala utmaningar kombineras med påtryckningar från USA:s president Donald Trump, som upprepade gånger krävt att allierade länder tar ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Den japanska processen för grundlagsändringar är dock komplicerad. För att genomföra en ändring krävs att två tredjedelar av parlamentets båda kamrar röstar för förslaget. Därefter måste även en enkel majoritet av folket godkänna förändringen i en nationell folkomröstning. Detta höga tröskelvärde har varit en bidragande orsak till att grundlagen förblivit oförändrad sedan den trädde i kraft 1947.

Debatten om Japans säkerhetspolitiska framtid speglar ett land i förändring, klämt mellan historiska trauman, moderna säkerhetshot och internationella förväntningar. För många japaner representerar konstitutionens artikel 9 en fundamental del av landets efterkrigsidentitet och en garanti för fred. För andra, inklusive premiärminister Takaichi, har den blivit en anakronism i en alltmer hotfull omvärld.

Oavsett utgången kommer diskussionen att fortsätta forma Japans roll i den regionala säkerhetspolitiken under kommande år, med potentiellt omfattande konsekvenser för maktbalansen i Östasien.