Jordbävning och strömavbrott på Kuba

Efter dygn av totalt strömavbrott börjar ljusen äntligen tändas igen på Kuba. Landets elnät kollapsade i måndags vilket försatte stora delar av den karibiska ön i mörker. Trots framsteg i återställningsarbetet står fortfarande miljontals kubaner utan elektricitet, framför allt i Santiago de Cuba, landets näst största stad.

Energikrisen, som redan pågått under längre tid, förvärrades ytterligare när ett skalv med magnituden 5,9 skakade önationen under gårdagen. Jordbävningen slog till utanför Kubas östra kust och komplicerade situationen i ett redan ansträngt läge.

”Vi arbetar dygnet runt för att återställa strömförsörjningen till alla områden”, säger Lázaro Guerra, teknisk direktör vid det statliga elbolaget Unión Eléctrica, i ett uttalande. ”Det är ett komplext arbete där vi prioriterar kritisk infrastruktur som sjukhus, vattenreningsverk och livsmedelslager.”

Kubas åldrande energiinfrastruktur har länge varit ett sårbart system. Många av landets kraftverk är sovjetiska konstruktioner från 60- och 70-talet, och brist på reservdelar har försvårat underhållet. USA:s ekonomiska sanktioner har dessutom kraftigt begränsat Kubas möjligheter att modernisera sitt elnät.

I huvudstaden Havanna, där strömmen nu delvis återställts, berättar invånare om utmaningarna de möter.

”Vi har lärt oss leva med återkommande strömavbrott, men det här var det värsta på årtionden”, säger Mariana Rodríguez, 45, som driver ett litet café i gamla Havanna. ”All mat i min frys förstördes och jag förlorade flera dagars inkomst.”

Ekonomiska experter varnar för att den pågående energikrisen riskerar att ytterligare fördjupa Kubas ekonomiska svårigheter. Landet kämpar redan med en inflation på över 30 procent och akut brist på basvaror.

”Strömavbrotten påverkar alla ekonomiska sektorer. Från jordbruket, där bevattningssystem stannar, till turistnäringen som är livsviktig för landets valutaintäkter”, förklarar Carlos Alzugaray, tidigare kubansk diplomat och numera ekonomisk analytiker.

Kubanska myndigheter uppger att de arbetar på både kort- och långsiktiga lösningar. På kort sikt handlar det om att reparera skadade ledningar och transformatorer. På längre sikt finns planer på att öka andelen förnybar energi.

”Kuba har stort potential för solenergi och vindkraft”, säger María González vid Kubas centrum för förnybar energi. ”Men övergången kräver stora investeringar som är svåra att genomföra med nuvarande ekonomiska begränsningar.”

Internationella hjälporganisationer har uttryckt oro över situationen, särskilt med tanke på att strömavbrotten även påverkar vattenförsörjningen när pumpstationer står stilla.

”I vissa områden, särskilt på landsbygden, har människor varit utan både el och rinnande vatten i flera dagar”, säger Jorge Martínez från Röda Korset. ”Det ökar risken för vattenburen smitta och andra hälsorisker, särskilt i denna värme.”

För vanliga kubaner innebär situationen en påminnelse om den så kallade ”specialperioden” under 1990-talet, när Sovjetunionens fall ledde till akut brist på energi och basvaror.

”Den stora skillnaden är att vi nu har sociala medier och kan se hur andra har det”, berättar Luis Domínguez, universitetslärare i Santiago de Cuba. ”Det skapar både frustration och kreativa lösningar när människor delar information om var man kan hitta is, bränsle eller fungerande wifi-hotspots.”

Regeringen har uppmanat till tålamod och solidaritet. President Miguel Díaz-Canel besökte under onsdagen flera drabbade områden och lovade snabba åtgärder.

Medan återuppbyggnadsarbetet fortsätter förbereder sig många kubaner på ytterligare en natt i mörker. Med improviserade fläktar, batteridrivna lampor och gemensamma måltider med grannar visar befolkningen samma motståndskraft som de gjort genom årtionden av ekonomiska utmaningar.