Det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon står inför en akut finansiell kris då anslagen för pågående militära operationer beräknas ta slut inom de kommande veckorna. Samtidigt har beslutsprocessen i kongressen kört fast i ett politiskt dödläge, vilket skapar oro inom försvarsestablissemanget.

Washington Post rapporterade på tisdagen att Pentagon har begärt ett tilläggsanslag på 67 miljarder dollar för att täcka de oväntade kostnaderna. Men godkännandet av detta nödpaket har strandat i kongressen på grund av en kombination av politiska motsättningar och praktiska hinder.

Enligt tidningens uppgifter ska representanthuset ha ett planerat sommaruppehåll under en hel månad, vilket försenar beslutsprocessen avsevärt. Dessutom råder det en djup partipolitisk splittring mellan demokrater och republikaner, vilket gör att det kan dröja flera veckor innan något beslut kan fattas.

Betty McCollum, som är ledande demokrat i underkommittén för försvarsanslag, har uttryckt frustration över Pentagons bristande transparens. Hon betonar vikten av att kongressen får full insyn i vad pengarna ska användas till innan några beslut fattas.

”Vi behöver veta vad vi köper och varför vi köper det”, har McCollum sagt med hänvisning till att Pentagon har dröjt med att precisera sina behov i detalj.

Enligt anonyma källor inom Pentagon är flera högt uppsatta tjänstemän mycket oroade över situationen. De menar att kongressledamöterna inte har fått tillräcklig information för att kunna fatta välinformerade beslut om den ytterligare finansieringen.

Det är de pågående militära operationerna i Iran som har dränerat försvarsdepartementet på resurser i en betydligt snabbare takt än vad som ursprungligen beräknades. Enligt Washington Posts källor förväntas delar av årets budget, specifikt de medel som täcker flygvapnets och flottans operationer, att vara helt uttömda redan vid månadsskiftet juli och augusti.

Som en akut åtgärd för att hantera det finansiella gapet fram till det nya budgetåret, som startar den 1 oktober, har Pentagon ansökt om att få omplacera 4,3 miljarder dollar från andra budgetposter. Pengarna ska flyttas från vapeninköp och träning till mer akuta prioriteringar.

Enligt Russell Vought, Vita husets budgetdirektör, har kriget i Iran hittills kostat amerikanska skattebetalare 30 miljarder dollar. Men oberoende analytiker ifrågasätter denna siffra och menar att den faktiska kostnaden är betydligt högre. En viktig anledning till diskrepansen är att de officiella siffrorna inte inkluderar kostnaderna för återuppbyggnaden av amerikanska militärbaser i Mellanöstern som har skadats under konflikten.

Det finns också en påtaglig diskrepans mellan försvarsminister Pete Hegseths offentliga uttalanden och Pentagons interna bedömning av läget. Hegseth har vid flera tillfällen hävdat att de amerikanska vapenlagren är ”starka och blir starkare”, vilket står i direkt kontrast till vad tjänstemän med insyn i förråden uppger.

Insiders inom Pentagon betonar att det omedelbart krävs nya medel för att återfylla lagren av ammunition och annan materiel. Detta är särskilt kritiskt med tanke på behovet av att upprätthålla avskräckningskapacitet mot andra globala motståndare som Kina och Ryssland.

Administrationens budgetförslag för 2027 innebär en massiv ökning av försvarsutgifterna, från en biljon dollar till 1,5 biljoner dollar. Detta förslag har dock skapat ytterligare politiska friktioner.

Just nu blockerar demokraterna nya försvarslagar i protest mot hur krigföringen i Iran har hanterats. Samtidigt uttrycker flera republikaner frustration över Pentagons bristande öppenhet kring budgetbehoven.

Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, lägger visserligen huvudansvaret för budgetdödläget på demokraterna, men medger i en intervju med Washington Post att även hans eget parti måste ta ansvar för situationen.

”Det råder ingen tvekan om att alla bär ansvaret för att få försvarsbudgeten i hamn – inklusive Pentagon”, säger Harrigan.

Den akuta finanskrisen vid Pentagon understryker de långsiktiga utmaningarna med att finansiera amerikanska militäroperationer i en tid av ökade geopolitiska spänningar och politisk polarisering i Washington.