Källor: Trump kan få delar av Grönland

USA och Grönland: Trumps territoriekrav möter motstånd

USA:s president Donald Trump hävdar att han under sitt besök på World Economic Forum i Davos nått ett preliminärt ramverk för ett avtal om Grönlands framtid. Enligt uppgifter till New York Times från tre tjänstemän skulle en del av lösningen innebära att USA får territoriell suveränitet över begränsade områden för militärbaser, efter samtal med Natos generalsekreterare Mark Rutte.

Uppgifterna har dock snabbt tillbakavisats från Natohåll. Försvarsalliansens talesperson Allison Hart förnekar i en kommentar till Reuters att man skulle ha föreslagit någon form av amerikansk suveränitet som kompromiss i förhandlingarna, utan att närmare kommentera innehållet i diskussionerna.

Frågan om Grönland har varit ett återkommande tema för Trump sedan 2019, då han första gången offentligt uttryckte ambitioner om att köpa eller ta kontroll över den autonoma danska regionen. Hans officiella motivering har varit nationell säkerhet och att förhindra ryskt eller kinesiskt inflytande i området, medan kritiker menar att det i själva verket handlar om intresse för Grönlands omfattande naturresurser.

På sin sociala medieplattform Truth Social skriver Trump nu att han och Rutte ”utformat ramen för ett framtida avtal” om Grönland och övriga Arktis. Om denna överenskommelse håller lovar han att avstå från att införa de hotade tullarna på 10 procent mot sju allierade länder som motsatt sig hans anspråk på Grönland, däribland Sverige. Tullarna skulle annars träda i kraft den 1 februari.

I en efterföljande intervju med CNBC framhöll Trump att Grönland kommer att omfattas av hans planerade robotförsvarssystem ”Golden Dome”. Han nämnde även att mineralrättigheter skulle ingå i avtalet, där europeiska parter ska få delta i förhandlingarna om ett avtal som enligt honom ska gälla ”för evigt”.

På Grönland har Trumps uttalanden väckt stor oro. Johnny Hedemann, boende i Nuuk, uttrycker för nyhetsbyrån AP att det kändes kränkande när Trump tidigare talat om Grönland som en ”isbit”.

”När man bor i den här naturen måste man vara beredd på nästan vad som helst. Och nu finns det ytterligare ett hot – och det är Trump,” säger Hedemann till AP.

Den grönländska folketingsledamoten Aaja Chemnitz Larsen från självständighetspartiet Inuit Ataqatigiit har på Facebook uttryckt stark kritik. Hon påpekar att Nato inte har ensidigt mandat att förhandla i Grönlands namn, vare sig det gäller territorium eller mineraler.

”Det kan mycket väl vara så att USA åsidosätter allt det goda vi har lärt oss. Demokrati. Dialog. Och respekt”, skriver Chemnitz. ”Men det goda finns hos våra vänner och allierade. Det måste vi vara medvetna om.”

De exakta detaljerna i det omtalade avtalsförslaget är ännu okända, men ska enligt uppgifter delvis tillgodose Trumps krav på ”ägarskap” över åtminstone mindre delar av Grönland. Vad detta skulle innebära i praktiken är oklart, särskilt med tanke på att parterna redan sedan 1951 har ett avtal som ger USA rätt att driva militärbaser på Grönland, inklusive den fortfarande aktiva Pituffik Space Base.

En av källorna jämför förslaget med Storbritanniens två ”suveräna basområden” Akrotiri och Dhekelia på Cypern, som etablerades 1960. En annan källa bekräftar att denna parallell har diskuterats under samtalen. Från Natos sida meddelar man att ”förhandlingar mellan Danmark, Grönland och USA kommer att fortsätta i syfte att säkerställa att Ryssland och Kina aldrig får fotfäste – varken ekonomiskt eller militärt – i Grönland”.

Situationen illustrerar den ökande geopolitiska spänningen kring Arktis, där smältande isar öppnar för nya farleder och tillgång till tidigare otillgängliga naturresurser. För Grönlands 56 000 invånare, varav majoriteten är inuiter, innebär utvecklingen en osäker framtid där deras autonomi riskerar att bli en bricka i ett större geopolitiskt spel mellan världens stormakter.