Kaos och köer när 50 000 läkare strejkar i England

De brittiska ST-läkarnas nya sexdagarsstrejk har utlöst en allt mer infekterad konflikt med landets nya Labourregering. Trots att läkarnas löner har ökat med 28,9 procent under de senaste tre åren – en höjning som överträffar många andra offentliganställda yrkesgrupper – kräver de ytterligare löneförhöjningar.

Tisdagens strejkstart markerar den senaste utvecklingen i en långvarig lönetvist som har eskalerat till ministernivå. Läkarförbundet British Medical Association (BMA) har avvisat regeringens erbjudande om en löneökning på 3,5 procent och kräver istället en höjning på ytterligare 26 procent fördelat över flera år.

BMA har beskrivit regeringens bud som ett ”förödande slag” som ”krossar allt hopp om att regeringen är beredd att verkligen värdesätta en yrkesgrupp som bränner ut sig”. Förbundet har dock inte presenterat något konkret motbud.

Hälso- och sjukvårdsminister Wes Streeting uttryckte skarp kritik i The Guardian, där han menade att strejken inte bara hindrar löneökningarna utan även ”äventyrar hela återuppbyggnaden av sjukvården”. Han anklagade dessutom fackförbundet för hyckleri, eftersom de erbjudit sin egen personal en löneökning på endast 2,75 procent samtidigt som de avvisar regeringens bud på 3,5 procent till läkarna.

Konflikten har en tydlig politisk dimension. Premiärminister Keir Starmer lovade under valkampanjen att reducera vårdköerna inom NHS (National Health Service) så att ingen patient skulle behöva vänta mer än 18 veckor på rutinbehandlingar eller operationer. Med den pågående strejken blir detta löfte allt svårare att infria.

Tusentals planerade läkarbesök och ingrepp har ställts in till följd av arbetsnedläggelsen, vilket förvärrar de redan långa vårdköerna. Sjukhusen tvingas förlita sig på specialist- och överläkare för att upprätthålla nödvändig akutvård. De måste även hyra in läkare på konsultbasis, vilket riskerar att spräcka årets hälsobudget.

”Patienter kommer att få vänta i smärta och ångest längre än nödvändigt,” varnade Streeting i en intervju med BBC Radio 4:s program ”Today”.

BMA, som representerar cirka 50 000 ST-läkare i England, uttrycker en vilja att återvända till förhandlingsbordet. Streeting har dock avfärdat deras krav som ”orimliga med tanke på de offentliga finansernas tillstånd”.

De ekonomiska konsekvenserna av läkarstrejkerna är betydande. Enligt beräkningar från The Times har de senaste tre årens arbetsnedläggelser kostat den brittiska staten tre miljarder pund, motsvarande 38 miljarder svenska kronor. Detta i en tid då NHS redan kämpar med ansträngd ekonomi och långa väntelistor.

Strejken har begränsat stöd bland allmänheten. Den senaste opinionsundersökningen från YouGov visar att 53 procent av befolkningen motsätter sig arbetsnedläggelsen, medan 38 procent uttrycker stöd för läkarnas aktion.

Engelska ST-läkare har en grundlön på mellan motsvarande 480 000 och 970 000 kronor per år beroende på erfarenhet och tjänst. Som jämförelse tjänar svenska ST-läkare i genomsnitt 690 000 kronor årligen.

NHS, som grundades 1948, är ett av världens största offentligt finansierade sjukvårdssystem med 1,37 miljoner heltidsanställda. Systemet tillhandahåller gratis vård för alla invånare i Storbritannien och omfattar allt från vårdcentraler till sjukhus och apotek.

Den pågående strejken, som ska pågå fram till den 13 april, omfattar endast läkare i England, inte i Skottland och Wales. Detta är en viktig nyans då sjukvården i Storbritannien är delvis decentraliserad med olika arbetsvillkor och löneförhandlingar i de olika landsdelarna.

Konflikten illustrerar de växande spänningarna inom det brittiska sjukvårdssystemet, där personalens krav på bättre villkor ställs mot de ekonomiska begränsningarna för den nya Labourregeringen som ärvt ett ansträngt offentligt finansiellt läge.