Karin Eriksson: Lars Løkke Rasmussen famlar efter tändaren i största utrikespolitiska krisen sedan andra världskriget

Den danska och grönländska delegationen har lyckats undvika ett potentiellt diplomatiskt sammanbrott under det senaste högnivåmötet i Washington, något som betraktats som ett kritiskt ögonblick för relationerna mellan länderna.

Mötet, som ägde rum mot bakgrund av ökande spänningar inom Nato-samarbetet, resulterade i bildandet av en gemensam arbetsgrupp. Dock kvarstår tvivel om huruvida denna åtgärd kommer att vara tillräcklig för att blidka USA:s president Donald Trump, vars administration har visat allt tydligare tecken på frustration i frågor som rör försvarsalliansen.

Den nya arbetsgruppen förväntas fokusera på områden av gemensamt intresse och potentiella samarbetsmöjligheter, men analytiker menar att detta kan vara otillräckligt med tanke på de mer grundläggande meningsskiljaktigheter som finns mellan parterna.

”Det här är ett litet steg framåt i en mycket komplex situation,” säger Charlotte Hansen, nordisk säkerhetspolitisk expert vid Köpenhamns universitet. ”Den danska och grönländska delegationen har uppnått sitt minimala mål – att undvika en direkt konfrontation – men de underliggande problemen kvarstår.”

Spänningarna mellan USA och flera Nato-medlemmar, inklusive Danmark, har ökat markant under de senaste åren. Trump-administrationen har upprepade gånger kritiserat europeiska Nato-medlemmar för vad de anser vara otillräckliga försvarsbudgetar och bristande engagemang i alliansens gemensamma försvarspolitik.

För Danmarks del har situationen komplicerats ytterligare av Grönlands strategiska betydelse i nordatlantregionen. Den arktiska ön, som är ett självstyrande territorium inom det danska kungariket, har blivit allt viktigare geopolitiskt i takt med att klimatförändringarna öppnar nya farleder och tillgängliggör naturresurser.

”Grönland befinner sig i skärningspunkten mellan amerikansk säkerhetspolitik och arktiska intressen,” förklarar Mikkel Sørensen, forskare vid Arktiskt institut i Köpenhamn. ”USA:s militärbas i Thule är en avgörande komponent i det amerikanska försvarssystemet, samtidigt som öns rika mineraltillgångar och strategiska läge gör den till en allt viktigare bricka i det geopolitiska spelet.”

Under 2019 väckte president Trump internationell uppmärksamhet när han uttryckte intresse för att USA skulle köpa Grönland, ett förslag som avfärdades bestämt av både den danska regeringen och grönländska myndigheter. Denna episod illustrerade tydligt de ibland motstridiga intressen och förväntningar som präglar relationerna mellan länderna.

Den nytillsatta arbetsgruppen kommer att bestå av representanter från både Danmark, Grönland och USA. Enligt källor närvarande vid mötet kommer gruppen att behandla frågor kring säkerhetspolitik, handel och miljöfrågor, med särskilt fokus på den arktiska regionen.

”Vi har haft konstruktiva diskussioner och är överens om att fortsätta dialogen genom denna nya mekanism,” sade Danmarks utrikesminister i ett uttalande efter mötet. ”Vi värdesätter vårt långvariga partnerskap med USA och ser fram emot att fördjupa samarbetet på områden av gemensamt intresse.”

Trots den diplomatiska tonen är det uppenbart att grundläggande utmaningar kvarstår. Trump-administrationens ”America First”-politik har skapat osäkerhet bland traditionella allierade, och Danmarks position som en relativt liten aktör i Nato-sammanhanget gör landet särskilt sårbart för förändringar i amerikansk utrikespolitik.

För Grönlands del handlar diskussionerna även om självbestämmande och ekonomisk utveckling. Den grönländska representanten i delegationen betonade vikten av att öns intressen respekteras i alla framtida förhandlingar.

”Grönlands röst måste höras i frågor som direkt påverkar vårt land och vårt folk,” sade representanten. ”Vi välkomnar internationellt samarbete, men det måste ske på basis av ömsesidig respekt.”

Experter pekar på att mötet i Washington, trots att det avvärjde en omedelbar kris, sannolikt är början på en längre process av ompositionering och förhandling mellan parterna. Med tanke på Trumps oförutsägbara ledarstil och de komplexa geopolitiska intressen som står på spel, är det osäkert hur relationerna kommer att utvecklas framöver.

Under tiden fortsätter spänningarna inom Nato att vara en källa till oro för europeiska medlemmar, där många länder nu överväger hur de bäst kan navigera i ett allt mer utmanande säkerhetspolitiskt landskap.