Karin Eriksson: Løkke kan rädda Frederiksen – men hon är försvagad

I Danmark råder politisk osäkerhet efter valet 2026 som resulterade i en kraftigt fragmenterad Folketing. Trots att Dansk Folkeparti nära fyrdubblade sitt väljarstöd, förblir de ett mindre parti utan direkta möjligheter att nå regeringsmakten.

Socialdemokratiet, under ledning av statsminister Mette Frederiksen, noterade ett historiskt svagt valresultat på knappt 22 procent. Ändå kan partiet, överraskande nog, behålla sin regeringsposition när förhandlingarna om en ny regering avslutas.

Den politiska situationen i Danmark har förändrats radikalt efter vad som kommit att kallas ”Grönlandskrisen”. De traditionella politiska blocken saknar majoritet, vilket skapar ett komplext parlamentariskt läge där gränserna mellan vinnare och förlorare är otydliga.

Mette Frederiksen, som imponerat på sina europeiska kollegor genom sin hantering av hoten från Vita huset, har inte fått samma uppskattning av danska väljare. Många medborgare har tröttnat på vad de uppfattar som maktarrogans, och hennes försök att visa en mer mänsklig sida och göra en vänstergir under den korta valrörelsen gav inte önskat resultat.

Istället är det Lars Løkke Rasmussens parti Moderaterne som lyckats dra nytta av den så kallade ”Trumpeffekten”. Före årsskiftet balanserade partiet farligt nära tvåprocentsspärren till Folketinget. Men när USA:s president Donald Trump hotade att annektera Grönland fick Løkke, som utrikesminister, en central roll i krisen.

Det dramatiska mötet med USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio i Washington, där Løkke under världens blickar plockade upp en tändare efter ett spänt samtal, följdes av att Trump drog tillbaka sitt hot om militärt våld. Denna internationella kris gav Løkkes parti ett betydande lyft i opinionen.

Trots att Moderaterne backat något jämfört med valet 2022, har Løkke positionerat sig exakt där han vill vara – som kungamakare och tungan på vågen i dansk politik.

Valresultatet visar att väljarna tydligt underkänt den nuvarande blocköverskridande regeringen. Ytterkanterna på båda sidor av det politiska spektrumet har stärkts. Trots detta kan Løkke potentiellt framtvinga fortsatt samverkan i mitten av dansk politik.

Det liberala partiet Venstre förväntas lämna regeringen, medan socialliberala Radikale Venstre och rödgröna Socialistisk Folkeparti kan få ministerposter istället. En sådan koalition skulle dock behöva ytterligare stöd för att nå majoritet.

Statsvetarprofessor Peter Kurrild-Klitgaard förutspådde i Berlingske strax före valet att ”det kan bli en av de mest grumliga regeringsbildningarna någonsin”, en bedömning som nu verkar besannas.

En central faktor bakom den komplicerade situationen är fragmentiseringen av dansk politik. Hela tolv partier tar nu plats i Folketinget, och därtill kommer fyra så kallade nordatlantiska mandat från Färöarna och Grönland. Samtidigt krymper de traditionellt stora partierna och den gamla blockpolitiken är i upplösning. Det nuvarande blå blocket står långt från ett maktskifte.

På den rödgröna sidan ställer flera partier ultimativa krav. Enhedslistan vägrar stödja en Frederiksen-regering med blå partier, medan Socialistisk Folkeparti, en av valets stora vinnare, kräver ministerposter för sitt stöd.

Hur Lars Løkke Rasmussen ska få ihop denna komplicerade parlamentariska matematik är oklart, men få bedömare i dansk politik är beredda att räkna ut den erfarne politikern. Han kan potentiellt rädda Mette Frederiksens regeringsposition, men resultatet innebär ändå att Danmarks regering och statsminister försvagas.

Ironiskt nog kan USA:s president Donald Trump notera detta som en indirekt seger, trots att hans hot om annektering av Grönland inte genomfördes – regeringen i Köpenhamn står nu svagare än tidigare.