Karin Eriksson: Trump på slirig reträtt i Grönlandskrisen

Amerikanska diplomatiska framstötar visar tecken på omsvängning i den grönländska frågan, där president Donald Trump tycks backa från sina kontroversiella uttalanden. Vid World Economic Forum i Davos framträdde presidenten med en märkbart annorlunda ton jämfört med tidigare utspel i frågan.

För bara några månader sedan skakades de diplomatiska relationerna mellan USA och Danmark när Trump överraskande uttryckte intresse för att köpa Grönland, en autonom del av det danska kungariket. Det oväntade utspelet ledde till starka reaktioner från såväl danska som grönländska politiker, som enhälligt avvisade idén som både absurd och respektlös.

Statsminister Mette Frederiksen kallade då idén för ”absurd”, vilket i sin tur fick Trump att ställa in ett planerat statsbesök i Köpenhamn. Den diplomatiska krisen mellan de traditionellt nära allierade länderna var ett faktum.

Men i Davos denna vecka har tonläget förändrats märkbart. Trump, som deltog i det årliga ekonomiska toppmötet tillsammans med världsledare och företagsrepresentanter, uttryckte sig betydligt mer försiktigt kring den grönländska frågan. Hans uttalanden tyder på en viss reträtt, även om den framstår som allt annat än tydlig.

Diplomatiska experter menar att omsvängningen sannolikt beror på insikten om det diplomatiska misstag som gjordes under sommaren, när Trumps uttalanden satte de amerikansk-danska relationerna på spel. USA och Danmark har historiskt starka band, inte minst genom Nato-samarbetet, och Danmark har varit en pålitlig partner i flera amerikanska militära insatser.

”Det handlar om att återupprätta skadade relationer,” säger Henrik Breitenbauch, chef för Center for Militære Studier vid Köpenhamns universitet, till danska medier. ”USA inser att de har mycket att förlora på att fortsätta denna konflikt med en viktig europeisk allierad.”

Grönlands strategiska betydelse har ökat markant under de senaste åren i takt med att klimatförändringarna öppnat nya möjligheter i Arktis. Området är rikt på naturresurser som olja, gas och sällsynta jordartsmetaller – tillgångar som blir allt mer tillgängliga när isen smälter. Samtidigt öppnas nya handelsrutter genom nordpassagen.

Såväl Ryssland som Kina har visat ökat intresse för regionen, något som oroar amerikanska säkerhetsexperter. USA har sedan länge en militärbas i Thule på norra Grönland, och landet är angeläget om att bevara sitt inflytande i området.

”Trumpadministrationens intresse för Grönland handlar ytterst om geopolitik och säkerhetspolitik,” förklarar Ulrik Pram Gad, forskare vid Köpenhamns universitet med fokus på Grönland. ”Men sättet man närmade sig frågan på visade bristande förståelse för både grönländsk och dansk politik.”

Grönländska politiker, som länge arbetat för ökad självständighet från Danmark, reagerade särskilt starkt på det amerikanska utspelet. Múte B. Egede, ledare för det största oppositionspartiet Inuit Ataqatigiit, betonade att ”Grönlands framtid ska bestämmas av det grönländska folket, inte av utländska intressen.”

Den försiktiga reträtten från Trumps sida är välkommen i Köpenhamn, där man är angelägen om att återgå till mer konstruktiva relationer med Washington. Utrikesminister Jeppe Kofod har vid flera tillfällen betonat vikten av att se framåt.

”USA förblir en av våra viktigaste allierade. Vi har gemensamma intressen i Arktis och i den globala säkerhetspolitiken som är viktigare än tillfälliga missförstånd,” har Kofod uttryckt i danska medier.

Analytiker menar dock att den grönländska episoden blottat sprickor i relationerna mellan USA och dess europeiska allierade som kan vara svåra att läka. Den illustrerar också Trumps ofta oförutsägbara utrikespolitik som skapat oro bland traditionella amerikanska partners.

För Grönlands del har den oväntade uppmärksamheten lett till ökat internationellt intresse för området, vilket potentiellt kan stärka regionens ekonomiska och politiska ställning på lång sikt. Samtidigt kvarstår utmaningen att navigera mellan stormaktsintressen samtidigt som man värnar om det grönländska folkets rätt till självbestämmande.