I Miami firade hundratals exilvenezuelaner på gatorna efter att amerikansk militär tillfångatog Venezuelas president Nicolás Maduro. Men i ryska Telegram-kanaler var stämningen betydligt dystrare.
Ett amerikanskt övertagande av världens största oljereserv är problematiskt för Moskva. Ökad oljeproduktion på världsmarknaden riskerar att pressa ner oljepriserna till nivåer som allvarligt kan skada Rysslands ekonomi – en ekonomi som är beroende av oljeintäkter för att finansiera kriget mot Ukraina.
Situationen är dock mer komplex än så. Venezuelas oljeindustri befinner sig i ett bedrövligt tillstånd efter år av vanstyre under Maduros regim. Att återuppbygga och öka produktionskapaciteten kommer att kräva omfattande investeringar och tid. Det råder också osäkerhet kring vilka internationella energibolag som ser tillräcklig lönsamhet i att engagera sig i landet.
President Donald Trump har deklarerat att framtida oljeintäkter ska gå till det venezuelanska folket. Samtidigt har han tydliggjort att en del av resurserna ska tillfalla USA som kompensation för historiska förluster i landet.
Trump syftar specifikt på händelserna 2007, då Venezuelas dåvarande ledare Hugo Chávez genomförde en omfattande förstatligande av utländska oljebolag. Amerikanska energijättar som Exxon och Conoco tvingades då lämna landet och överge betydande tillgångar. Detta har länge beskrivits av amerikanska konservativa politiker som en av historiens största stölder av amerikanska tillgångar.
För att möjliggöra tillgång till Venezuelas oljeresurser krävs samarbete med landets nuvarande administration, framför allt vicepresident och oljeminister Delcy Rodriguez. Men Rodriguez har redan skarpt fördömt gripandet av Maduro som en ”kidnappning”, vilket signalerar att det diplomatiska samarbetet mellan länderna kan bli ytterst problematiskt.
En central person i USA:s latinamerikapolitik är den nya utrikesministern Marco Rubio, som har kubanskt ursprung och representerade Florida i senaten mellan 2011 och 2025. Rubio har konsekvent förespråkat en mer aggressiv amerikansk hållning i Latinamerika.
”Vi har placerat ut amerikanska resurser över hela världen, men när vi gör det i vårt eget närområde får alla panik,” uttalade Rubio i oktober, vilket indikerar hans strategiska vision för regionen.
President Trump delar uppenbarligen denna vision. Under lördagens presskonferens framhöll han att ”USA:s dominans över Syd- och Nordamerika aldrig kommer ifrågasättas igen” – ett uttalande som signalerar en markant kursändring i amerikansk utrikespolitik.
Trumpadministrationens retorik har också skärpts mot andra länder i regionen. Presidenten har gjort anspråk på Panamakanalen och riktat hotfulla uttalanden mot Colombias president Gustavo Petro rörande kokainproduktion: ”Han tillverkar kokain. De skickar det till USA. Så han måste passa sig.”
Särskilt fokus riktas mot Kuba, som är starkt beroende av oljeimport från Venezuela. Om denna export avbryts eller kraftigt reduceras kan det få allvarliga konsekvenser för den kubanska ekonomin.
”Kuba är ett intressant fall,” kommenterade Trump under presskonferensen i Mar-a-Lago. ”Kuba är något vi kommer prata om, för det är en misslyckad stat.”
Vid Trumps sida stod Rubio, som tillade: ”Om jag bodde i Havanna och satt i regeringen skulle jag minst sagt vara bekymrad.”
Utvecklingen signalerar en ny och mer aggressiv amerikansk hållning gentemot Latinamerika, där naturresurser och geopolitiska intressen står i centrum. För Venezuela, med världens största oljereserver, handlar det om en fundamentalt förändrad relation till USA – en relation som kommer att präglas av både ekonomiska intressen och geopolitisk maktbalans i en region där USA nu tydligt markerar sin intention att återta inflytande.
Hur denna nya dynamik kommer att påverka regionens stabilitet, oljepriser på världsmarknaden och Rysslands förmåga att finansiera sitt krig i Ukraina återstår att se, men konsekvenserna kan bli långtgående för den globala politiska och ekonomiska ordningen.
16 kommentarer
Venezuelas oljeindustri har verkligen lidit under Maduros regim. Framtiden är osäker, men hoppas på att landet kan börja återhämta sig.
Återuppbyggnaden kommer troligen att ta år och kräva stora investeringar från utlandet.
Kuba kanske ser detta som en chans att utnyttja den rådande situationen till sin fördel.
Situationen i Venezuela är komplex, med många internationella aktörer involverade. Hur kommer det att påverka Kuba i slutändan?
Oljepriset är avgörande för Rysslands ekonomi. En förändring i Venezuelas produktionskapacitet skulle kunna få stor inverkan.
Ja, det är en kritisk fråga för Ryssland, särskilt med tanke på kriget i Ukraina.
Ryssland är säkert orolig för låga oljepriser. USA:s roll i hızna situationen är säkert avgörande för framtiden.
Jag tror inte att Ryssland vill se en snabb ökning av oljeproduktionen just nu.
Investeringar i Venezuelas oljeindustri måste väga risken mot den potentiella lönsamheten.
Företagen är säkert försiktiga efter tidigare erfarenheter.
Trump talar om kompensationer till USA. Hur ser ni på det juridiskt och samhällsmässigt?
Det är en kontroversiell fråga, men USA har historiskt sett haft stora intressen i regionen.
En spännande tid för både Venezuela och Kuba. Hur kommer länderna att utvecklas under denna turbulenta period?
Intressant Artikel om Venezuelas oljesituation. Cuba har mycket att lära av vad som händer där.
Det verkar som om frågan om oljeresurser blir ännu mer komplex med tiden.
Viktigt att se hur investeringar och återuppbyggnad skulle kunna hanteras under ett möjligt amerikanskt övertagande.